Herr talman! I dag debatterar vi alltså regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad.

Det här handlar om riktigt viktiga ekonomiska frågor i enskilda människors liv. För de allra flesta är bostadsaffärer de klart största ekonomiska händelserna i livet. Ur ett samhällsperspektiv är bostadssektorn naturligtvis en jättestor del av samhällsekonomin. När en ny lagstiftning på området nu föreslås är det viktigt att göra rätt från början, annars kommer enskilda att råka illa ut.

Flera remissinstanser – däribland Bofrämjandet, Bostadsrätterna, Byggföretagen, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Obos AB, Sveriges advokatsamfund samt Sveriges Kommuner och Regioner – anser att det hade varit fördelaktigt om utredningen som ligger till grund för detta förslag hade fått ett bredare uppdrag avseende olika boköpsmodeller, även sådana som innefattar så kallat delägarköp av bostad. Jag kan inledningsvis konstatera att sådana alternativa modeller för hyrköp inte är utredda, herr talman.

Ännu viktigare är att ett betydande antal remissinstanser avstyrker det förslag till ny lagstiftning som vi debatterar här.

Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsmäklarinspektionen och Mäklarsamfundet ser en risk att hyrköpsmodellen kommer att användas utan inblandning av fastighetsmäklare och befarar att det kan utnyttjas i penningtvättssammanhang.

Hyresgästföreningen anser att förslaget har ett för svagt konsumentskydd och att konsumenten löper alltför stor risk i de fall man inte har möjlighet att utnyttja sin rätt – optionen – att köpa bostaden.

Sveriges advokatsamfund, herr talman, anser att de skattemässiga och kommersiella effekterna av förslaget behöver analyseras mer djupgående innan det kan genomföras.

Herr talman! Jag tänker läsa högt ur Lagrådets sammanfattande bedömning av det lagförslag som vi debatterar här i dag. Man skriver:

”Sammantaget kommer ett hyrköp enligt den föreslagna lagen för hyrköparen att vara förenat med betydande risker om förhållandena ändras på sätt som beskrivits ovan innan optionen kan utnyttjas.

Riskerna för att hyrköparen inte ska kunna göra gällande optionen och inte få nytta av de delar av hyrköpsavgiften som inte kan sägas avse ersättning för nyttjande är så stora att det är svårt att tänka sig att personer som förstår riskernas omfattning skulle uppfatta ett hyrköpsavtal av bostad som attraktivt. Riskerna är svåra att uppfatta för konsumenter och det framstår som ofrånkomligt att personer kommer att träffa hyrköpsavtal utan att inse eller överväga vilka risker avtalet medför. Detta gäller särskilt som tanken är att avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.

Mot bakgrund härav anser Lagrådet att lagförslagets utformning är sådant att lagen inte kan antas tillgodose de syften som har angetts, nämligen att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. För att tillgodose dessa syften krävs en större översyn av lagförslaget.”

Så skriver alltså Lagrådet. Regeringens svar på detta är:

”Att, som Lagrådet synes efterfråga, tillföra många fler skyddsregler för mer eller mindre tänkbara situationer som skulle kunna uppkomma är enligt regeringen varken lämpligt eller nödvändigt och skulle förändra karaktären på avtalet och parternas förhållande på ett sätt som inte är motiverat. Som Lagrådet är inne på är det dock av vikt att hyrköparen inser och har förutsättningar att överväga de privatekonomiska risker som hyrköpsavtalet typiskt sett är förknippat med. Det bör därför – jämfört med förslaget i lagrådsremissen – ställas ytterligare krav på att hyrsäljaren informerar hyrköparen om de risker som är förknippade med hyrköpsavtalet.”

Det ska alltså ges mer information.

Vi går vidare, herr talman. Svea hovrätt anser att det behövs kompletterande förslag för att motverka risken att regleringen missbrukas. Stockholms tingsrätt, som noterar utredningens resonemang om risk för kringgående av förbudet mot handel med hyreskontrakt, efterfrågar en analys av andra potentiella risker för kringgående av jordabalkens bestämmelser. Stockholms tingsrätt efterfrågar även ytterligare överväganden i frågan om en hyrköpares möjlighet att deponera hyrköpsavgiften hos länsstyrelsen. Även denna kritik avfärdas kortfattat av regeringen i propositionen.

Herr talman! Vi socialdemokrater välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden och att fler ska få möjlighet att äga sitt boende, men regeringens förslag till ny lag om hyrköp av bostad har så allvarliga brister att riksdagen bör avslå propositionen i den delen. Vi delar Lagrådets farhågor. Vi ser att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara mycket svåra att överblicka för hyrköparen som konsument. Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.

Jag yrkar därför bifall till vår och Miljöpartiets gemensamma reservation 1.

Herr talman! Det är anmärkningsvärt hur den här regeringen förhåller sig till remissinstanser och Lagrådet. I ärende efter ärende, på helt olika politikområden, tar man inte till sig av remissinstansers synpunkter, och man kör helt enkelt över Lagrådet. Vi kan bättre. Jag vet att det finns politiska partier och företrädare på den andra sidan som kan bättre. Efter valet i september får Magdalena Andersson och vi andra visa vägen, tänker jag.