Herr talman! Vi behandlar utrikesutskottets betänkande om Interparlamentariska unionen och verksamheten i riksdagens delegation under året. Formellt sett, herr talman, handlar betänkandet om verksamheten i en parlamentarisk delegation. Men i den svåra tid vi lever i handlar det ytterst om något betydligt större. Det handlar om demokratins styrka i en tid då den utmanas på många håll i världen, om parlamentens roll när auktoritära krafter flyttar fram sina positioner och om folkvaldas ansvar när krig, hot, hat och desinformation försöker tysta det fria ordet. Ytterst, herr talman, handlar det om att hålla fast vid folkrätten när den trampas ned, vid människovärdet när människor reduceras till brickor i maktens spel och vid dialogen när världen ropar efter konfrontation.

Herr talman! Det interparlamentariska arbetet har under året präglats av en allt mörkare omvärldsutveckling. Rysslands brutala och illegala anfallskrig mot Ukraina fortsätter att skörda människoliv och skapa lidande. Det är ett krig mot ett självständigt land, men också ett angrepp på folkrätten, på den europeiska säkerhetsordningen och på principen att varje folk har rätt att självt forma sin framtid. I det interparlamentariska arbetet har den svenska delegationen gång på gång stått upp för Ukraina, för Ukrainas parlament och för den ukrainska delegationen. Vi har markerat mot Rysslands brott mot folkrätten och försvarat Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Vi har varit och är tydliga med att Ryssland ska lämna Ukraina, att Ukrainas frihet ska försvaras och att folkrätten ska gälla.

Herr talman! Samtidigt har situationen i Mellanöstern fortsatt att skapa ett enormt mänskligt lidande. Jag är tydlig med att terrorism ska fördömas, att civila ska skyddas och att folkrätten ska respekteras. Men framför allt måste varje människoliv räknas. Det mänskliga lidandet i Gaza, i Israel och i hela regionen måste tas på största allvar. När barn dör, när familjer slås sönder, när människor tvingas fly från sina hem och när hatet riskerar att gå i arv till nästa generation kan vi inte nöja oss med tystnad. Då behövs fler röster för fred, folkrätt och mänskliga rättigheter – fler röster som säger att palestinska och israeliska barn har samma rätt att växa upp i trygghet, i frihet och i fred.

Herr talman! Det är just i denna mörka tid som det interparlamentariska arbetet blir så viktigt. När regeringar inte talar med varandra kan vi parlamentariker fortfarande mötas. När konflikter låser fast positioner kan vi folkvalda fortsätta att påminna om människorna bakom statistiken. När världen delas upp i läger kan de interparlamentariska mötena och det interparlamentariska arbetet skapa små men viktiga broar, herr talman. Det interparlamentariska arbetet handlar därför inte bara om konferenser, resolutioner och formella sammanträden. Det handlar ytterst om något djupt mänskligt: att människor kan mötas, lyssna och argumentera utan att förgöra varandra och att politik ytterst ska vara ett alternativ till våld.

Herr talman! I betänkandet lyfts också flera andra frågor som präglat arbetet under året: kränkningar av parlamentariker, internationell terrorism, jämställdhet, hållbar utveckling, ungas deltagande i demokratin och parlamentens roll i frågor om vetenskap, forskning och artificiell intelligens. Interparlamentariska unionen följer i dag hundratals fall där folkvalda parlamentariker världen över utsätts för hot, fängslanden och människorättskränkningar. Det påminner oss om att demokratin kan försvagas inte bara genom krig utan också när folkvalda tystas och oppositionella röster tvingas till tystnad.

Herr talman! Demokratin hotas också när kvinnor i politiken möts av hat och hot, när unga människor inte ser någon plats för sig själva i demokratin och när fakta förlorar mark till lögner. Därför behövs det interparlamentariska samarbetet, därför behövs IPU och därför behövs Sveriges röst i dessa sammanhang.

Herr talman! Jag vill också lyfta det nordiska och baltiska samarbetet. I en alltmer osäker omvärld är samarbetet mellan demokratier i vårt närområde viktigare än på mycket länge. Sverige, våra nordiska grannar och våra baltiska vänner vet att friheten aldrig är självklar. Vi vet att säkerhet, demokrati och sammanhållning måste byggas varje dag. Och vi vet att vår röst blir starkare när vi står tillsammans.

Herr talman! Jag vill också säga något om den svenska delegationen som inte står i betänkandet. I en tid då mycket i politiken präglas av hårda konflikter har arbetet i den svenska IPU-delegationen präglats av respekt, seriositet och gott samarbete över partigränserna. När vi representerar Sverige internationellt representerar vi inte bara våra partier.

Vi representerar Sverige riksdag, den svenska demokratin och de människor som har gett oss förtroendet att sitta här. Jag vill därför rikta ett varmt tack till delegationens alla ledamöter för gott samarbete genom åren.

Jag vill också tacka delegationens ordförande Margareta Cederfelt för ett tryggt, inkluderande och engagerat ledarskap och för hennes stora engagemang för det parlamentariska samarbetet.

Herr talman! En delegation fungerar aldrig väl bara genom de folkvalda. Bakom varje resa, varje möte, varje resolution, varje förhandling och varje internationellt sammanhang finns ett arbete som sällan syns utåt men som är helt avgörande.

Därför vill jag rikta ett särskilt tack till riksdagens internationella kansli och alla tjänstemän som med professionalism, kunnande och engagemang har burit upp delegationens arbeten. Jag vill också tacka alla talmän för det stöd jag har fått genom alla dessa år.

Herr talman! Jag vill rikta ett särskilt tack till Björn Sondén och Ralph Hermansson. Ni, Ralph och Björn, har med ert lugn, er erfarenhet och ert stora kunnande varit ovärderliga för oss ledamöter och för Sveriges arbete i IPU. Ni har bidragit till att Sverige har kunnat agera förberett, seriöst och trovärdigt i internationella sammanhang.

Herr talman! Det här är troligen mitt sista anförande som riksdagsledamot efter tolv år i Sveriges riksdag. Det är svårt att sätta ord på vad det betyder.

När jag som tioåring kom till Sverige från en kurdisk by ett par tusen kilometer härifrån kunde jag aldrig föreställa mig att jag en dag skulle stå här i Sveriges riksdag. Jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle få företräda svenska folket eller representera Sveriges riksdag internationellt i möten med parlamentariker från hela världen.

Herr talman! Min resa har gått från en liten by via förorten Fittja längs tunnelbanans röda linje till Sveriges riksdag. Den resan har aldrig bara varit min egen. Den handlar om vad demokratin kan betyda när den fungerar som bäst.

Ett barn som kommer till ett nytt land kan få gå i skolan, lära sig språket, engagera sig, organisera sig, ta plats och till slut vara med och forma samhället. Det är det Sverige jag tror på, och det är det Sverige jag älskar. Det är den övertygelsen jag har burit med mig i mitt internationella arbete.

Oavsett om man befinner sig i Stockholm, Tasjkent, Istanbul, Genève eller New York handlar politik i grunden om samma sak, herr talman. Det är människovärde, frihet, demokrati, rättvisa och människors rätt att leva ett värdigt liv.

Herr talman! Jag lämnar riksdagen med stolthet. Jag är stolt över att jag har fått företräda svenska folket och stolt över att ha fått representera Sveriges riksdag internationellt genom IPU.

(forts. § 8)