Herr talman! Jag svarar jättegärna och med glädje på dessa frågor från Isabell Mixter.

Det var två frågor. Den första rörde en omröstning här i kammaren 2024. Det kan vara svårt för åhörare som inte är så insatta i hur riksdagen fungerar att förstå vad detta handlar om. År 2024 var ju under innevarande mandatperiod, och riksdagen kunde då rikta ett tillkännagivande till regeringen. Detta var dock ett arbete som regeringen redan bedrev och som pågått under mandatperioden. Det tillsattes en omfattande utredning som sedan remitterades. Också Lagrådet tyckte till om lagstiftningen innan den landade här i kammaren.

Att då skicka en påminnelse från den här kammaren till regeringen hade alltså inte förändrat något i sak. Precis som Isabell Mixter och oppositionen vet pågick redan detta arbete från regeringens sida.

Min synpunkt på vänstersidan rörde alla de år då Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet själva hade regeringsmakten och själva hade kunnat genomföra detta. Man hade kunnat utreda, remittera, lagrådsremittera och lämna propositioner till denna kammare för att genomföra den här typen av förändringar. Man hade kunnat samla stöd för sina reformer och säkerställa att man hade en majoritet med sig i kammaren. Det misslyckades man alltså med. Detta levererar nu den moderatledda regeringen, och jag förstår att det kan vara lite frustrerande.

Den andra frågan rörde att man skulle vara rädd för att granskas. Då ber jag att återigen få upprepa att detta alltså inte handlar om att någon ska undantas från granskning. Vi inför samma krav på lika villkor. Den information som kommer att tillgängliggöras i och med offentlighetsprincipens införande blir densamma för alla skolor, men för vissa verksamheter inför vi administrativa lättnader. Det tycker vi är viktigt, för vi värnar också de mindre aktörernas möjlighet att fortsätta existera i Skolsverige.