Herr talman! Regeringen har gjort ett stort nummer av att man ska helrenovera friskolesystemet. Det jag ser är dock ingen helrenovering utan snarare ett fall för Fuskbyggarna. Man har stagat upp det fallfärdiga huset med lite silvertejp och säger nöjt till svenska folket: ”Så där ja, titta vad fint det blev!” Samtidigt rasar det ihop i en hög framför ögonen på oss.

Aktiebolagsskolorna kommer även efter denna mandatperiod att kunna skratta hela vägen till banken. De kommer att kunna fortsätta att plocka ut stora vinster trots att en överväldigande majoritet av svenska folket och likaså lärarkåren tycker att det är fel.

Herr talman! Det betänkande vi debatterar handlar om att införa en offentlighetsprincip för friskolorna. Att man tidigare inte har haft någon insyn över huvud taget i vad svensk friskolesektor bedriver för verksamhet är absurt.

Det är en offentlig uppgift att se till att alla elever får en god utbildning. Skolorna i Sverige finansieras av offentliga medel, och ändå har kommunerna ingen möjlighet att granska friskolornas verksamhet. Tvärtom får de betala ut skolpeng utan att någon behöver svara på vilken verksamhet som bedrivs. Skolinspektionen fick till exempel leta efter ägarna till Engelska Skolan i åtta månader innan de till slut fick svar på vilka ägarna till en av Sveriges största friskolekoncerner var.

Hur stora vinster aktiebolagen har är höljt i dunkel. Vad barnen faktiskt lär sig vet vi inte, men många som arbetar i den högre utbildningen, till exempel på universitet, vittnar om att kvaliteten på kunskaperna hos dem som har gått i friskolor är väldigt låg.

Vänsterpartiet har länge efterfrågat en offentlighetsprincip för friskolorna. Så sent som 2024 röstade Tidöpartierna här i kammaren nej till att införa det, även Liberalerna. Det är inte det enda förslaget där Tidöpartierna drar benen efter sig eller inte är överens. Viljan att hålla skololigarkerna om ryggen är sannerligen stark.

Fram till nu har vi heller inte fått veta vilka elever som står i kö till friskolorna eller hur friskolorna ”väljer ut” vilka elever som får plats där. Jag har till exempel fått ett antal vittnesmål från föräldrar som säger att friskolor inte tar emot deras barn utan säger: ”På vår skola har vi inga barn med diagnoser.” De har alltså nekat elever att läsa på deras skolor, trots att friskolor har samma skyldighet som kommunala skolor att göra anpassningar så att det fungerar för alla elever. Vi vet också att det finns friskolor som hänvisar elever tillbaka till den kommunala skolan därför att det är för krångligt för friskolorna att ha elever med särskilda behov.

Nu har vi äntligen ett förslag om offentlighetsprincipen på bordet. Det är bra och välkommet, men det är alldeles för stora undantag i regeringens förslag till offentlighetsprincip. Skolhuvudmän med färre än 450 elever behöver inte lämna ut handlingar på samma sätt som de större. Runt 80 procent av huvudmännen i grundskolan kommer att omfattas av undantagen.

Förskolor med under 100 barn får undantag. Möjligen kommer några av dem att räknas in i koncerner och därmed omfattas av reglerna, men det kommer inte att göra någon större skillnad. Enligt regeringens egna beräkningar kommer omkring 70 procent av de huvudmän som driver skola eller förskola att få lättnader i kraven på att tillämpa offentlighetsprincipen.

Att det finns en offentlighetsprincip och möjlighet att få ut information om vad friskolorna gör är en grundförutsättning för insyn. Det är ett minimimått på demokrati och borde vara en självklarhet för offentligt finansierad verksamhet.

Herr talman! Vi har sett otaliga avarter som borde ha varit synliga för allmänheten men som har blivit det först när medierna lyckats göra gräv, till exempel ett hästgymnasium som drivs utan hästar och friskolor som bedriver undervisning utan kemi- och slöjdsalar. En skola hade två och en halv mil till idrottshallen och gav således inte eleverna den undervisningstid de hade rätt till, och ändå fick alla elever A i idrott.

En offentlighetsprincip är avgörande för att det ska bli lättare att granska friskolornas verksamhet. Det handlar om något viktigt, nämligen trygghet för eleverna. Uppdrag gransknings program Tyst i klassen, som visade att Engelska Skolan försökt tysta ned övergrepp mot elever för att skydda skolans rykte, är ett av de värsta exemplen på vilka uttryck det kan ta sig när man inte får insyn i verksamheter.

Kring detta har också polisen uttalat sig och sagt att bristen på lagstiftning om en offentlighetsprincip gör att de inte har samma möjlighet att larma skolan när en person är misstänkt för brott som de hade haft i en kommunal skola. Där välkomnar jag verkligen att det blir en förändring.

Herr talman! Det finns nu en mycket stor risk för att många uppgifter inom friskolorna kommer att betraktas som affärs- och företagshemligheter och att de kommer att sekretessbeläggas och därmed inte lämnas ut för allmänhetens granskning. Det leder alltså till att det fortfarande inte kommer att gå att få ut uppgifter om vad friskolebolagen gör med svenska skattepengar, till exempel som när Tellusgruppens förskola startar nannyverksamhet för att Stockholms innerstadsmammor ska få äta brunch i lugn och ro. Det är inte direkt det som svenska skattepengar är tänkta att användas till.

Enligt svensk kommunallag ska kommunala skattepengar gå till kommunala angelägenheter som kommer medborgarna till gagn och inte till privata lyxbilar eller förvärv utomlands, något som friskoleägarna håller på med.

Det här är den allvarligaste bristen i regeringens proposition: att affärshemligheter kommer att stå över rätten till insyn. Det kan vi inte acceptera. Svenska folket förtjänar att veta vad deras skattepengar går till, och man måste sluta hålla friskolebolagen om ryggen.

Komvux kommer inte att omfattas av den nya offentlighetslagstiftningen, vilket är ett stort misstag från regeringen. Komvux är en av de verksamheter som har väldigt många vinstdrivande bolag, som också många gånger levererar väldigt låg kvalitet. Här skulle verkligen offentlig insyn behövas.

Herr talman! Det är uppenbart att regeringen inte har lyckats med sin helrenovering av friskolesystemet. Vi behöver ett regeringsskifte för att få ordning på detta.

Vänsterpartiet ser att det som krävs är att avskaffa marknadsskolan. Aktiebolag och skola går inte ihop, för aktiebolagens huvudsyfte är och kommer alltid att vara att göra vinst. Så länge aktiebolagen finns i skolans värld kommer skolresultaten att fortsätta sjunka. Pengar kommer att fortsätta försvinna från elever och lärare och gå ned i aktieägarnas fickor, och skattebetalarna blir lurade på sina skattepengar.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.