Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Insyn i verksamheter är viktigt, framför allt när det handlar om skattepengar. Det är ingen här som inte vill ha någon insyn alls. Detta har vi varit ganska överens om, även om vägarna dit har varit lite olika. Det finns heller ingen aktör som vill vara fri från insyn; till och med fristående aktörer har sagt att de vill ha och är öppna för insyn.

Problemet uppstod 2020 när Statistiska centralbyrån och Kammarrätten i Stockholm begränsade möjligheten till insyn. Då sekretessbelades ganska många uppgifter, bland annat om skolors betyg, elevsammansättning och annat som gjorde att man kunde jämföra skolor med varandra.

Det här var inte bra. Att kunna jämföra skolor är nämligen en viktig förutsättning för att elever och föräldrar ska kunna göra rationella och bra val inför skolvalet, och när man inte har insyn försvåras detta. Därför ville vi ha en lösning, och detta diskuterades ganska mycket under förra mandatperioden.

År 2022, tror jag att det var, kom ett utskottsinitiativ om att offentlighetsprincipen skulle införas rakt upp och ned. Vi var dock en majoritet som sa nej eftersom vi såg vissa problem, bland annat i förhållande till aktiebolagslagen och EU-rätten och när det gällde hur mindre aktörer skulle drabbas av en sådan lösning. Därför röstades förslaget ned. Vi hade alla lite olika ingångsvärden till varför, men summa summarum röstade vi nej.

Detta visade också på den bristande förmåga socialdemokratiska regeringar alltid har att bygga majoriteter genom att jämka fram något som är bra. I stället skulle offentlighetsprincipen bara införas rakt upp och ned.

Efter valet blev det maktskifte, med de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Vi startade ganska direkt med att säga att utredningen skulle fortsätta men att Skolinformationsutredningens uppdrag skulle fördjupas och breddas. Det innebar bland annat att utredningen skulle titta på en insynsprincip som skulle kunna vara vägledande för de fristående aktörerna.

Det är ingen hemlighet att vi sverigedemokrater förordade en insynslag, för vi tyckte att det bästa vore att katalogisera exakt vilka uppgifter som skulle lämnas ut. Då skulle man slippa alla juridiska problem och liknande som kunde uppstå.

Problemet var bara att när utredningen kom var förslaget till insynslag ganska omfattande. Man skulle behöva bygga upp en ny enhet på Skolverket som skulle ta över statistikuppgifterna, och med tanke på Skolverkets alla andra uppgifter var vi inte så förtjusta i den idén utan såg genast problem. Skillnaderna mellan detta lagförslag och offentlighetsprincipen var också små. Som brukligt i Tidösamarbetet landade vi därför i konsensus om vad som var bäst, och då blev det offentlighetsprincipen, dock med vissa lättnader för mindre aktörer.

Varför gör vi då lättnader för mindre aktörer? Jo, för att de till skillnad från kommunerna inte har någon stor apparat bakom sig som kan hjälpa dem med det juridiska, med att lämna ut handlingar, med att hålla ordning på arkiven och liknande. En skola med 100 elever kan sägas vara relativt stor, men jämfört med en liten kommun är den ändå liten, vilket min kollega mycket riktigt sa. Därför är det viktigt att värna de mindre aktörerna så att de inte slås ut. Vänstersidans stora ambition är dock att slå ut de fristående skolorna, och då är man förstås inte intresserad av att skydda dem.

Precis som min kollega från Liberalerna sa inför vi nu offentlighetsprincipen, men med vissa lättnader. Det är alltså inget här som ingår som annars inte skulle ingå eller något som inte ingår som annars skulle ingå, utan det är offentlighetsprincipen. Men det finns lättnader för skolenheter och gemensamma förskole- och skolenheter med färre än 450 barn och färre än 100 barn om det bara är förskola. Om det är en hel koncern som driver skolverksamhet ska det totala antalet barn vara under 450 respektive 100 barn.

Det handlar om lättnader vid själva utlämnandet. När en handling begärs ut ska det enligt dagens offentlighets- och sekretesslagstiftning ske skyndsamt. Det kan ske på studs eller ta någon dag, men hanteringen ska vara skyndsam. Lättnaderna består i att hanteringen inte behöver vara lika skyndsam, utan det kan få ta upp till en vecka från begäran till utlämnande. Det beror dock på vilken typ av handling det är och hur lätt det är att få fram den. Det görs också undantag för bland annat sommarlov eftersom de flesta fristående aktörer inte har verksamhet på sommaren, till skillnad från en kommun, där man faktiskt har sin organisation även under sommaren. Det är också lättnader i arkivreglerna.

Det görs även undantag för samtliga fristående enheter under två år. Sedan gäller allt för alla. Syftet med undantaget är att man ska kunna förbereda sig på det som väntar framöver och inte hasta igenom det. Vi ser också att en fördel med att hinna förbereda sig är att man kan undvika många juridiska konflikter kring detta. Dessutom hinner alla som begär ut handlingar också anpassa sig till det nya.

Så till frågan där jag tycker att Socialdemokraterna är ute på hal is. I reservationen säger de att offentlighetsprincipen ska införas fullt ut, och de gånger frågan har varit uppe i utskottet har det alltid varit hela offentlighetsprincipen som ska införas. Problemet är att här ingår sekretess för affärshemligheter. För en privat aktör som bedriver skolverksamhet kan det finnas andra aktörer som är intresserade av dess strategier och marknadsföring, och det är till nackdel för den förstnämnda aktören om denna måste lämna ut dessa uppgifter. Detta är inget konstigt, och så är hela offentlighets- och sekretesslagstiftningen uppbyggd. Jag har då aldrig hört någon socialdemokrat klaga på detta när det gäller kommunala bolag. Där är det helt okej att man har detta skydd, och i dessa fall finns det inget krav på total öppenhet. Men när det gäller just skolverksamhet kräver Socialdemokraterna det. Varför? Jo, för att Socialdemokraterna inte vill ha fristående skolor. De kommer att neka till detta, men så är det.

Underlag och urval i avslutade ärenden, uppgifter om anställning och lön, uppgifter om antal barn och elever, uppgifter om sammansättning av barn- och elevgrupper, uppgifter om betyg och andra resultat är vad undantagen vi genomför innebär. Det här säger Socialdemokraterna nej till på grund av frågan om affärshemligheterna. Men vi tycker att det är viktigt att dessa uppgifter kommer fram, och det finns inga fristående enheter som säger att det skulle vara bra att dölja dem. Jag är därför väldigt förvånad över Socialdemokraternas ställningstagande i detta fall.

(Applåder)