Herr talman! Vi debatterar i dag MJU23 Förenklingar i jaktlagstiftningen.

När man läser det här betänkandet funderar man på om man ska kalla det förenkling eller modernisering. Man ser inte så mycket förenklingar i betänkandet.

Det som är väldigt bra med det här är att vi får större möjlighet att bedriva jakt på säl. Men det kommer lite sent. Om man lyssnar på fiskarna får man höra att många av de mindre aktörerna har gått över till annan teknik än nät och den typen av enklare teknik. Även på de små båtarna har man gått över till bottentrål i många fall. Detta är på grund av problematiken med både säl och skarv. Med den här förändringen kommer det att finnas möjlighet att fortsätta med nät, men det här kommer lite fem i tolv.

I utskottet fick vi i dag en indikation om att Tjeckien lyssnat på Sveriges ingångar om en skarvförvaltning, något som även fiskarna vill få till.

Detta är två positiva saker som går i en riktning som gör att näringen får det klart bättre. Det blir alltså ett ja när det gäller säljakt.

Däremot tycker jag att det vore rimligt att få återkoppling om effekterna av den här förändringen, det vill säga hur fisket kommer att förändras och hur mycket säl som kommer att skjutas med den nya lagstiftningen. Den återkopplingen vore lämplig för att förstå det som vi beslutar om.

Nästa del rör sekretess, något som vi absolut inte borde behöva diskutera, men eftersom rovdjursfrågan är så känslig vore det lämpligt att få in detta i lagstiftningen. Även där är det alltså ett tydligt ja från Centerpartiet.

Märkning av djur för forskningsändamål, vilket också finns med i betänkandet, är också helt okej, bara det inte stör jakten och medför risk för olyckor för dem som ska utföra märkningen. Det gäller att det här görs på lämpliga tider.

Den del som man kanske reagerar mest på och som kan bli fel är den som handlar om att följa skadade djur in på annans mark. Vi har i dag redan en rutin för detta, där vi i jaktlagen kommer överens om hur vi hanterar en situation med ett skadat djur.

I betänkandet beskriver man att det är lämpligt att ta kontakt med ett annat jaktlag. Det som kan hända med den här skrivningen och förändringen är att jägarna inte lyssnar på ordet lämpligt. Skulle de inte göra det finns det risk att både ett, två och tre lag kommer ut samtidigt. Återigen ser jag en risk för olyckor, och man vill inte ha skjutolyckor vid jakt. Som jag ser det får man nog tänka till lite när det gäller hur man ska uttrycka det här så att man fångar upp de här delarna. Det här är egentligen ingen förenkling utan mer en gränsförändring i lagstiftningen.

Det viktiga när man gör förändringar är att få genomslag och en förståelse i hela jägarkåren, och den är stor. Redan i dag finns ganska mycket diskussioner om detaljer, om vad som gäller och inte gäller och om hur man hanterar lagstiftningen. Här gäller det att vara jättetydlig med hur delarna om eftersök av djur kommer att se ut så att de får önskad effekt.