Herr talman! Sverige har en väldigt lång kust. För dem som bor och verkar längs kusten har jakten historiskt sett varit en väldigt viktig del av försörjningen.

Redan i 1808 års jaktstadga slogs fast att varje svensk medborgare fick jaga på öppna havet och på så kallade ödeskär, det vill säga holmar och skär som inte tillhörde någon fastighet. 1938 infördes ett krav på tillstånd för att jaga på allmänt vatten. I dag är det länsstyrelserna som beslutar om tillstånd och regionala föreskrifter för hur jakten ska ske på allmänt vatten.

Regeringen föreslår nu att tillståndsplikten tas bort. Det ska räcka att den som vill jaga på allmänt vatten i stället gör en anmälan. Bakgrunden till förslaget är att en ansökan om jakt på allmänt vatten sällan eller aldrig leder till avslag. Förslaget handlar helt enkelt om att ta bort en onödig administrativ barriär.

Förhoppningsvis kan detta innebära att intresset för denna typ av jakt ökar. I dag bedrivs mindre än 1 procent av all sjöfågeljakt i Sverige på allmänt vatten. Vi moderater skulle gärna se en ökad jakt på till exempel skarv, då skarven utgör ett stort problem för fisket.

Herr talman! Regeringen föreslår också att det ska vara möjligt att efter anmälan jaga säl även i Sveriges ekonomiska zon, alltså i havet utanför svenskt territorialvatten. Tanken är att jakten där ska bedrivas på samma villkor som i dag gäller för jakt på säl i andra områden, alltså i form av licens- eller skyddsjakt. Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för yrkesfisket, och det välkomnas av oss moderater.

När man träffar fiskare får man ofta höra att de allt större sälpopulationerna, precis som skarven, utgör ett ökande problem för fisket. Vi moderater förespråkar en utökad jakt på säl och ser gärna att man också inför ekonomiska incitament för säljakt. Dessutom anser vi att EU-förbudet mot handel med sälprodukter ska tas bort. Det är nämligen god jaktetik att alltid omhänderta och använda det vilt man fäller.

Herr talman! En annan del av dagens betänkande rör ett förslag om en ny sekretessbestämmelse för att skydda personuppgifter i ärenden om jakt på stora rovdjur, till exempel varg eller lodjur. Sekretess ska också gälla i ärenden där tamdjursägare anmäler rovdjursangrepp.

Bakgrunden är flera fall av hot, trakasserier, jaktsabotage och skadegörelse, och det är inte bara jägare som riskerar att få ta emot hot och få sina bilar vandaliserade. Det finns också uppgifter om att det har gått så långt att djurägare av rädsla för hot, skadegörelse och trakasserier väljer att avstå från att anmäla rovdjursangrepp eller ansöka om skyddsjakt. Det uttalade syftet från aktivisterna har varit att försöka förhindra skyddsjakt.

Därför föreslår regeringen nu ett starkt sekretesskydd för enskilda personers identitet med syftet att skydda både tamdjursägare och de som deltar i jakt på stora rovdjur. Det tycker vi moderater är bra. Moderaterna är nämligen ett parti som står på lantbrukarnas och jägarnas sida.

Med de orden, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)