Fru talman! Jag har i många år engagerat mig för livets okränkbarhet. Det är en övertygelse som är förankrad i min och Kristdemokraternas grundläggande människosyn. Människovärdet följer människans existens – inte hennes ålder, funktion eller prestation. Detta gäller från livets början till livets slut.

Jag vill vara tydlig med var jag står: Abort hör inte hemma i grundlagen. Det är inte bara min uppfattning. Expressens ledarsida skrev i januari förra året att förslaget är ren symbolpolitik och att grundlagen inte ska bli ett instrument för politisk signalering. Nya Wermlands-Tidningens ledarsida varnar för att grundlagen riskerar att förvandlas till ett opinionstorg snarare än ett skydd för demokratin.

Rätten till liv finns i Europakonventionens artikel 2. Den är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, som Sverige är bundet av sedan 1952. Den borde grundlagsfästas, men det hade Grundlagskommittén inte tid med.

Med detta sagt kommer jag ändå att stödja propositionen. Omröstningen står mellan två alternativ: majoritetens förslag och, sannolikt, Centerns reservation. Av dessa två är majoritetens förslag bättre. Centerns förslag är mer långtgående.

Fru talman! Den grundlagstext vi i dag röstar om är kortfattad och neutral. Paragrafens lydelse är: Den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Notera de sista orden – det är alltså fortfarande riksdagen som bestämmer var gränsen går. Det är abortlagen från 1974 som reglerar detta, och det är även fortsättningsvis riksdagen som beslutar om huruvida förändringar ska göras.

I propositionens motiveringstext erkänns att det i grunden finns en etisk konflikt mellan den gravida kvinnans rätt till abort och fostrets rätt att utvecklas till ett barn. Det här är viktiga formuleringar som Kristdemokraterna har verkat för och även lyckats få in i texten.

Fru talman! Det som behövs är en politik som tar både kvinnan och fostret på allvar. Kristdemokraterna har ett tydligt medicinsk-etiskt handlingsprogram. Kvinnan och fostret är två skyddsvärda individer, och därför måste samhället sträva efter att minska antalet aborter – inte genom förbud utan genom stöd och alternativ. Svaga inkomster ska inte tvinga fram en abort. Stödsamtal ska erbjudas. Att vilja se färre aborter är absolut inte någon extrem position.

Lars Engqvist, som var socialminister 1998–2004, sammanfattade det väl: Vi kan alla vara överens om att det är angeläget att försöka hålla nere antalet aborter så mycket som möjligt. Detta sa alltså den socialdemokratiske socialministern när jag började i riksdagen 1998. Det var sant då, och det borde vara sant i dag.

I Danmark beräknas det sista barnet med Downs syndrom födas år 2030. Det är ingen framgång, utan jag tycker att det är en skrämmande utveckling. Vad är nästa egenskap som ska sorteras bort?

SVT rapporterade i höstas om kvinnor som gör abort enbart för att fostret har fel kön. Detta är ett fenomen som tycks öka. Ordföranden för Statens medicinsk-etiska råd var tydlig: Vi ska inte välja egenskaper hos våra barn. Det var ett viktigt ställningstagande.

Vi behöver ha en restriktiv och livsbejakande hållning när det gäller fosterdiagnostik. Vilket samhälle kommer vi annars att få?

Jag hade gärna varit utan dagens beslut. Jag konstaterar att det här är symbolpolitik som inte förändrar abortlagen. Det vi verkligen behöver göra är att minska antalet aborter och bygga ut det förebyggande arbetet. Detta arbete fortsätter, fru talman.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 22.)