Protokoll 2025/26:121 Onsdagen den 20 maj

ärendedebatt / En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap
Anf. 24 Jan Riise (MP)

Fru talman! Jag ska be om ursäkt å mina egna och mitt partis vägnar. Vi sjabblade lite med byten av roller här i dag, för det fanns fler roller att spela än vi hade ledamöter. Därför kom jag in lite sent och försökte återta den plats jag hade från början.

Jag ska på fyra minuter försöka förklara lite om vår inställning till abort. Jag har ju talat i repliker om det andra.

Vi vet ju att rätten till abort inte regleras i regeringsformen, men det finns vissa bestämmelser som behandlar vad som kan sägas vara närliggande frågor. Det handlar i första hand om den enskildes hälsa och välfärd i det så kallade målsättningsstadgandet i 1 kap. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för offentlig verksamhet. Det allmänna ska särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning och verka för social omsorg och trygghet samt goda förutsättningar för hälsa.

Det finns också bestämmelser gällande skydd för kroppslig integritet i 2 kap. Det är ett antal bestämmelser som rör skyddet för den kroppsliga integriteten: förbud mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp och kroppsvisitation. Dessa fungerar i betydande utsträckning som en förstärkning av skyddet för opinionsfriheten.

Bestämmelserna ger också uttryck för den respekt för den enskilda individens integritet som är utmärkande för ett rättssamhälle. Detta skrevs alltså in i en proposition 1975, det vill säga för 50 år sedan.

Jag vill också säga att abort i början av 50-talet var förbjudet i flertalet länder i Europa. Det är alltså inte jättelänge sedan, och några av oss har upplevt åtminstone delar av 50-talet. Abort är numera tillåtet i de allra flesta stater som skrivit under Europakonventionen om mänskliga rättigheter. I den finns som ni känner till också artikeln om rätten till privatliv och familjeliv.

Fru talman! Som andra ledamöter har varit inne på har en del människor hört av sig om sin oro för att rätten till abort ska bli grundlag. Jag har också fått alla dessa mejl, och jag inser att det finns en sådan etisk problematik som Hans Eklind var inne på nyss.

Jag landar ändå i att den förändring vi har sett över ett ganska stort antal decennier leder hit. Det finns väldigt få länder i dag som inte har aborträtt. En del av dem som skriver säger att de vill ha aborträtten, men inte i grundlagen. Det är ju den vägen vi går.

Jag landar i Europakonventionen och i FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, till exempel. I 1 § i FN:s konvention om mänskliga rättigheter står det för övrigt att alla människor är födda fria. Jag är fullt medveten om att det finns diskussioner bakom detta, men det var vad man landade i, alltså att det är där det börjar räknas.

Jag delar alltså bedömningen att aborträtten bör ges ett uttryckligt skydd i regeringsformen. Ett sådant skydd markerar tydligt att rätten till abort är en grundläggande fri- och rättighet som inte kan göras illusorisk genom politiska svängningar. Samtidigt instämmer jag i de synpunkter som flera remissinstanser har framfört om att det föreslagna grundlagsskyddet riskerar att bli alltför tunt i praktiken om lagstiftaren ges alltför stort utrymme att inskränka rättigheterna genom vanlig lagstiftning.

Det är därför av stor vikt att regeringen i det fortsatta lagstiftningsarbetet säkerställer att aborträtten inte blir bara ett formellt utan också ett reellt innehåll, i enlighet med Sveriges internationella åtaganden.

Med det yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 1.