Fru talman! I dag har vi alltså att debattera och senare besluta om att grundlagsskydda rätten för den som är gravid att avsluta en graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag, men också att utöka möjligheten att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Vi kristdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag till beslut, och jag kommer kort att redogöra för varför.
Bakgrunden till den här propositionen är i mångt och mycket den kommitté som under ett och ett halvt år jobbade fram texter. Den hade uppdraget att utreda grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt kapitel 2 i regeringsformen.
Fru talman! Ett av de förslag som vi i dag har diskuterat och fortsätter diskutera är fråntagandet av svenskt medborgarskap. Här föreslår regeringen att den som förvärvat medborgarskapet genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller genom annat otillbörligt handlande ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap. Man föreslår också att den som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet. Detta är välkomna förslag.
Ett sätt att beskriva det som regeringen föreslår är att säga att vi gör Sverige mer likt vår omvärld, våra nordiska grannländer. I svensk rätt saknas nämligen i dag möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap även om det förvärvats på oriktiga grunder. Inte ens om det uppdagats att den som är handläggare har utsatts för hot – mot personen själv eller dennes familj – och detta i sin tur har lett till att medborgarskap beviljats kan vi i efterhand justera detta. Det är givetvis helt orimligt.
Fru talman! En annan viktig förändring som föreslås här i dag är att införa utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten när det gäller kriminella sammanslutningar. Regeringen poängterar, precis som kommittén, att skyddet för föreningsfriheten är ett centralt inslag i skyddet för fri- och rättigheter och att en sänkt skyddsnivå för föreningsfriheten endast bör komma i fråga om det finns starka skäl för det. Och det finns det, för få levande individer i vårt land, om ens någon, har inte skakats om av den utveckling vi sett när det gäller sprängdåd eller dödligt skjutvapenvåld under det senaste decenniet.
Vi ser en brottslighet som utgör ett allvarligt hot även mot personer utanför den kriminella miljön. Vi ser hur barn och ungdomar involveras i kriminella nätverk. Det är barn och ungdomar som utnyttjas för att förvara och/eller sälja narkotika eller vapen men också för att utföra grova våldsbrott.
För några veckor sedan ombads jag av en vän att begrava hans son Hugo. Jag är ju präst. Hugo var en ung 20åring i Örebro som satsat hela sitt liv på att bli det han drömde om, fotbollsproffs. Han hade precis fått sitt första Alagskontrakt i BK Forward. När han inte tränade fotboll umgicks han med sin familj: mamma, pappa och småsyskonen. Småsyskonen har alla döpts av mig. Sedan var han med i Citykyrkan. Han avrättades av en gärningsman som tog fel på person.
Huruvida detta hade kunnat förhindras med en bättre grundlag som möjliggör att vi kan stoppa vissa typer av sammanslutningar låter jag vara osagt. Men när jag skulle skriva mitt tal insåg jag att det ändå är avgjort viktigt att vi skaffar oss den möjligheten. Det är detta som regeringen vill att vi ska få.
Fru talman! Regeringen föreslår också ett införande av en bestämmelse om att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Kristdemokraterna står sedan ett trettiotal år tillbaka bakom den svenska abortlagstiftningen, i vilken kvinnan själv har rätt att besluta om hon vill göra abort till och med graviditetsvecka 18 och det därefter är Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om tillstånd för abort.
Vi menar att samhället ska arbeta för att minska antalet aborter genom stöd och förebyggande verksamhet. Jag tror att det är allmänt känt att jag har varit emot denna bestämmelse och menat att den inte hör hemma i grundlagen. Jag har ett otal gånger också argumenterat för min uppfattning.
För mig står det nämligen väldigt klart att den här frågan aktualiserades i kölvattnet av den debatt som ägde rum när man i USA upphävde Roe versus Wade sommaren 2022. Det var en gammal dom i USA från 1973 som innebar att aborträtten garanterades i hela landet. I och med att den upphävdes kunde delstaterna skapa sina egna lagar.
Man behöver inte ha bott i USA i flera år, som jag har gjort, eller följa amerikansk politik dagligen för att förstå att det är skillnad mellan Sverige och USA, inte minst när det kommer till synen på abort. Faktum är ju att i den här riksdagen står samtliga politiska partier bakom svensk abortlagstiftning. Jag känner inte en enda riksdagsledamot som vill förbjuda möjligheten att få en abort utförd. Trots detta valde kommittén det här förslaget.
Jag kan alltjämt tycka att det är märkligt att man lyfter ut en specifik vårdinsats som ska få grundlagsskydd. Ska man lyfta ut en specifik vårdinsats tycker jag att det finns annat som känns angelägnare. Även om vårdköerna nu har kortats med 30 procent, inte minst tack vare oss kristdemokrater i regeringsställning, är det fortsatt vanligt att människor får vänta olagligt länge. Det finns cancersjuka som får vänta olagligt länge. Det hade kanske känts lite mer logiskt att lyfta in detta med väntetider i grundlagen, om man nu ska lägga in enskildheter i en grundlag.
Och varför finns inte rätten till liv med i förslaget? Den finns ju med i Europakonventionen, som vi faktiskt har skrivit under. Den borde ha grundlagsfästs i Sverige.
Den gamle KD-ledaren Alf Svensson har sagt många kloka saker. En sak som han skriver om i Världen idag är att han oroar sig för trenden att man vill grundlagsskydda sina hjärtefrågor: könsbyte, kollektiv äganderätt eller public service. Han ställer också en obehaglig följdfråga: Om abort skrivs in i grundlagen, är det då bara en tidsfråga innan vi ser krav på att grundlagsfästa rätten att avsluta sitt liv?
Kristdemokraternas partistyrelse och vårt högsta beslutande organ, som kallas för riksting, beslutade i november förra året med mycket tydlig majoritet att vi ställer oss bakom införandet av denna bestämmelse i svensk grundlag. Den ställer oss inför frågan om det ska finnas en abortlagstiftning eller inte. Vi kristdemokrater har i drygt 30 år svarat jakande på den frågan. Vi anser att vi ska ha en abortlagstiftning i Sverige.
Fru talman! Jag har i utarbetandet av denna proposition faktiskt fått vara med och bearbeta texterna. Politik handlar ju sällan om att allting är svart eller vitt, utan det handlar om att göra det bästa möjliga. I det arbetet har vi lyckats få till viktiga förändringar och tillägg.
Jag tänkte citera något som gäller en av dessa, på sidan 10 i propositionen: ”Abortlagen bygger på en avvägning mellan en kvinnas rätt till självbestämmande och fostrets rätt till skydd under sin utveckling. Abortlagen kan sägas ha två centrala utgångspunkter: att kvinnan har en principiell bestämmanderätt och att fostret ges ett successivt starkare skydd i takt med att det utvecklas. Frågan hur de närmare förutsättningarna för abort bör regleras kräver ställningstaganden i flera olika hänseenden. Som kommittén är inne på finns det i grunden en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas till ett barn. Regleringen innebär bl.a. att alla gravida har rätt till fri abort till och med artonde graviditetsveckan. Beslutet fattas av kvinnan själv och det krävs inte något särskilt skäl. Efter artonde graviditetsveckan får abort utföras endast om Rättsliga rådet lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden, vilket förutsätter att det finns synnerliga skäl för aborten och att det inte finns anledning att anta att fostret är livsdugligt.”
För mig är detta helt avgörande. Att blunda för eller vifta bort att det i grunden finns en etisk konflikt mellan en gravid kvinnas rätt till abort och fostrets rätt att få utvecklas är både vrickat och direkt okänsligt.
Fru talman! Som kristen menar jag att livet börjar i befruktningsögonblicket. Men det betyder inte att jag kan, ska eller för den sakens skull vill tvinga på någon annan den uppfattningen. Den är min.
Som präst har jag många gånger fått frågan av nyfikna konfirmander hur jag resonerar kring detta. Jag har då redogjort för kvinnans rätt att avsluta sin graviditet. Jag står bakom denna abortlagstiftning men menar ändå att ett liv har börjat spira. För mig har det alltid känts naturligt och självklart att jag i Sverige får leva med denna etiska konflikt, alldeles särskilt som jag aldrig någonsin vill tvinga någon att göra abort på ett osäkert sätt.
Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom den nuvarande abortlagstiftningen och anser att den är välavvägd och att den i praktiken har fungerat väl. Därför står vi också bakom föreslagen grundlagsbestämmelse.