Fru talman! Jag vill tacka justitieministern och mina kollegor för den här debatten. Vi har förenats i viljan, ambitionen och strävan efter att krossa den gängkriminalitet som under ett decennium verkligen har plågat vårt land. Vi har konstaterat att antalet skjutningar glädjande nog har minskat och att polisen har blivit bättre på att klara upp gängens våldsdåd för att kunna bura in fler i fängelse. Men vi har också konstaterat att sprängningarna har ökat lavinartat, att de maffialiknande gängen har ätit sig allt djupare in i välfärden och näringslivet och att nyrekryteringen skenar.

Lite symtomatiskt blir det ändå när vi socialdemokrater ställer frågor om vilka förebyggande åtgärder regeringen avser att vidta och justitieministern svarar med fängelse. Jag tänker att man behöver komma in lite tidigare än så.

Fru talman! Jag begärde den här debatten efter statsministerns och justitieministerns löfte om att utrota gängkriminaliteten de kommande fyra åren, inte för att jag inte delar ambitionen men för att jag sökte svar på hur regeringen tänker infria det löftet när så mycket går i fel riktning.

Regeringen verkar ju ha tagit ut segern i förskott, men är det någonting som vi socialdemokrater har lärt oss är det att den organiserade brottsligheten består av mycket starka krafter som inte kan överskattas. Vi inte får stirra oss blinda på enskilda parametrar eller förlita oss på alla förträffliga utredningar och propositioner vi producerar.

Vi socialdemokrater är beredda att göra allt som krävs – allt som är rättssäkert och träffsäkert: mer resurser till skolan och ungdomspsykiatrin, U-svängsprogram, punktmarkering av unga som har halats in i gängens klor, skärpta straff, utbyggt rättsväsen, en maffialag och mycket, mycket mer. Men jag hoppas att vi, oavsett vem som vinner valet i september, kan enas om att fortsätta flytta fram positionerna.