Herr talman! Jag vill tacka Jonathan Svensson för att han har ställt denna fråga och initierat denna debatt.

Kortfattat först: Jag har stor respekt för att man inte tror att det är en bra reform att sänka kostnaderna för att anställa unga. Jag förstår det. Men jag kan berätta varför vi gör det just nu. Jag tror att det är av precis samma skäl som när Socialdemokraterna gjorde det under pandemin: att det är en lågkonjunktur. Och den här lågkonjunkturen är mycket utdragen, som flera av debattörerna före mig har varit inne på. Förra våren förlängdes den också av Donald Trumps insteg med tullkrig, osäkerhet och oförutsägbarhet. Många håller tillbaka.

Vilka företag drabbas då? Det är många småföretag med små marginaler, som kaféer, restauranger och andra som anställer unga. Vad är det då vi gör i budgeten för i år och i vårändringsbudgeten? Jo, vi ser till att det kommer ut mer pengar i ekonomin, bland annat för att hushållen ska kunna konsumera. Ida Ekeroth Clausson var inne på just att efterfrågan i Sverige är lägre än normalt. Det är därför vi har en lågkonjunktur.

Nu ser vi till att det kommer ut mer pengar i ekonomin. Vi gör det genom att sänka skatten på arbete, vi gör det genom att halvera matmomsen och vi gör det, som en konjunkturåtgärd, genom att sänka kostnaden för att anställa unga. Vi vet trots allt att det ofta är de unga som man kanske är försiktig med att anställa i tuffare tider. I grund och botten kommer det här att ge fler jobb till unga men också göra så att fler företag överlever.

Med detta sagt kommer det självklart att finnas företag som försöker använda det här på ett felaktigt sätt. Det menar jag är stötande. Här har alla ett ansvar. Jag vill också skicka ett meddelande till Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Visita, Almega och många andra av de organisationer som pekat på att vi borde ha sänkt kostnaden för att anställa unga. När vi nu gör det får de här medlemsorganisationerna och deras medlemmar också hjälpas åt för att verkligen använda reformen på rätt och bästa sätt.

I grund och botten, herr talman, är synen på skattepengar också ett intressant perspektiv, att det här är någon annans pengar. Det är trots allt företagare – de som driver de här kaféerna, bagerierna och städfirmorna – som betalar in skatter till staten. Man betalar lön till den som arbetar, och man betalar in sociala avgifter – precis som det ska vara. Men det är ändå inte statens pengar. Det är företagen som genererar detta med sina idéer och sitt arbete.

Med det sagt: Det finns absolut företag som går med stora vinster, vilket granskningen i Aftonbladet också har lyft fram. Jag tycker att det är väldigt bra att Aftonbladet granskar detta och sätter tryck. Det ska vi göra tillsammans. Det gjorde vi när det gäller matmomsen. Innan den sänkningen infördes såg vi att företagen inte höjde priserna. Vi hade en matpriskommission som följde den utvecklingen.

På samma sätt tror jag att det är otroligt viktigt att vi nu också följer att detta verkligen kommer de unga till del, vilket är hela tanken med reformen.

Herr talman! Ibland är det många saker som ska vägas samman. Till att börja med har vi en lågkonjunktur. Då vill vi bedriva konjunkturpolitik. Den här lågkonjunkturen beror på låg inhemsk efterfrågan. Då är det viktigt att få ut pengar i ekonomin och att göra det vi kan för att också unga ska ha en chans att komma in på arbetsmarknaden och få jobba den här sommaren.

Avslutningsvis vill jag visa på det här ur ett lite annat perspektiv. Jag vet att ledamoten tidigare nämnde att hon träffade gymnasieelever. I år är det precis 40 år sedan jag tog studenten. Mycket har hänt sedan dess. Det var på något sätt det glada 80-talet. Vi trodde på framtiden. Så är det inte alltid i dag. Många möter en mycket mörkare framtid och har vuxit upp i kris och krig.

Då är det viktigt för mig att sända signalen att vi verkligen vill göra det lättare för unga att få sin första anställning. Och vi förväntar oss att varenda arbetsgivare som gör detta tar ansvar och använder reformen på bästa sätt.