Herr talman! Tack för svaret, justitieministern! I långa stycken fanns det många bra saker där som jag också vet att vi har varit överens om här i kammaren. Det vill jag gärna ha sagt.

Men jag ska börja i den här änden: Svarta siffror – så heter den ganska nyligen publicerade rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som statsrådet själv nämnde här. I rapporten bedöms den kriminella ekonomin i Sverige omsätta 352 miljarder kronor per år. Det motsvarar 5,5 procent av Sveriges bnp. Det här är en redovisning av fakta som är betydligt mer omfattande än tidigare bedömningar. Den som gjordes för bara något år sedan av Ekobrottsmyndigheten pekade på en omsättning på 150 miljarder.

Det är numera vanligt att kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten använder just bolag som verktyg. Före årsskiftet presenterade Brå en studie om hur de här företagen på illegal väg kommer åt offentliga medel. Brå bedömer att de kriminella företagen har 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten. Samtidigt har de faktiskt tagit emot miljardbelopp i statligt stöd, och det är naturligtvis helt oacceptabelt.

Enligt den här rapporten har en av fem nätverkskriminella, eller personer som har kopplingar till dem, under perioden 2020–2023 varit delaktiga i minst ett företag. Totalt sett handlar det om 23 000 företag, och de finns i många branscher. Justitieministern är säkert väl medveten om dem. I en del av de här branscherna och verksamheterna krävs det faktiskt tillstånd för att bedriva verksamheten, vilket är särskilt anmärkningsvärt.

Herr talman! Företag är attraktiva brottsverktyg. De ger legitimitet, och man får möjlighet att agera på många arenor och dölja annan brottslighet. Illegal verksamhet blandas med legal. De kriminella aktörerna skaffar sig ofta en seriös legal fasad men gör helt andra saker under ytan. De konkurrerar ut skötsamma företag genom bland annat momsbedrägerier, arbetslivskriminalitet, kreditbedrägerier, penningtvätt, smuggling och investeringsbedrägerier. Och Brå bedömer som sagt att de här företagen har 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten.

Herr talman! Regeringen återkommer ofta till att brottsbekämpningen är en prioriterad uppgift och har fortsatt det arbete som den tidigare regeringen påbörjade. Det är bra, som jag sa. Men regeringen har tyvärr inte varit tillräckligt aktiv när det gäller att mota den ekonomiska brottsligheten, och inom den ramen faller ju bolag som brottsverktyg.

Herr talman! Den 25 januari publicerade Anders Björkenheim, som är specialist på området bolag som brottsverktyg, en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Att betala skatt har blivit valfritt”, där han skriver att det nu är ”upp till din egen etik och moral”. I artikeln framför han uppfattningen att vi förlorar kampen mot den bolagiserade kriminaliteten eftersom det finns en ovilja att ta ett helhetsgrepp.

Om det är ovilja, oförmåga eller något annat som hindrar regeringen från att inta en mer aktiv hållning gentemot detta stora, systemhotande samhällsproblem låter jag tills vidare vara osagt. Men jag vill här och nu gärna ha svar på frågan vilka ytterligare åtgärder regeringen är beredd att vidta och om justitieministern anser att det ska vara frivilligt att betala skatt i Sverige.