Herr talman! Richard Jomshof har frågat socialministern om han avser att ta några generella initiativ med anledning av att moskéer sprider hat och hot.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Till att börja med innebär den svenska yttrandefriheten en långtgående rätt för enskilda att uttrycka tankar och åsikter, också sådant som kan vara provocerande eller stötande för andra. Det innebär å andra sidan inte en frihet att säga eller uttrycka vad som helst. Det är till exempel inte tillåtet att förtala någon eller att yttra något som innefattar hot eller hets mot folkgrupp. Som samhälle ska vi inte tolerera hat, hot eller uppmaningar om våld, vare sig i religiösa sammanhang eller i andra miljöer.

Den 1 juli 2024 trädde flera lagändringar i kraft som förtydligar och utvidgar bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken. Bland annat utvidgas skyddet på det viset att enskilda personer kan få status som målsägande och därigenom också ha rätt till skadestånd. Det förtydligas också att det är olagligt att förneka Förintelsen och vissa andra internationella brott. De här ändringarna har redan gjorts i vanlig lag. Motsvarande ändringar föreslås träda i kraft i tryckfrihetsförordningen den 1 januari nästa år.

Det är avgörande med ett bredare arbete mot de här problemen, och det görs också av regeringen. Under mandatperioden har regeringen skärpt demokrativillkoren för statsbidrag till trossamfund och andra organisationer i det civila samhället. Statsbidrag ska alltså inte kunna betalas ut till trossamfund som utövar våld, tvång eller hot eller på andra sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter. Det gäller även ledande företrädare. Verksamheter som diskriminerar personer eller grupper eller på andra sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, försvarar ett sådant agerande eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket ska nekas statsstöd.

Regeringen har även tillsatt en utredning som har i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, annan extremism och andra antidemokratiska intressen. Den utredningen ska redovisa sina förslag nu i sommar.

Utöver detta har regeringen beslutat om ett stort antal insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism och hatbrott inom ramen för handlingsplanen mot rasism och hatbrott och strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. För närvarande genomförs bland annat åtgärder för att fler av de hatbrott som begås ska anmälas, utredas och lagföras. Som en del i det arbetet har Brottsförebyggande rådet fått regeringens uppdrag att studera rättsväsendets hantering av antisemitiska hatbrott.

Till detta kommer att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att motverka våldsbejakande extremism. Vi har tagit fram en ny, samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Sedan i mars förra året finns även en särskild funktion inom Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet, Brå, som syftar till att förhindra att offentliga medel går till verksamheter med kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer.

När det gäller konkreta säkerhetshot har Säkerhetspolisen och Polismyndigheten en nära samverkan och också ett nära utbyte av information. Säkerhetspolisen bedömer hot och delar lägesbilder, och polisen vidtar åtgärder utifrån detta för att stärka samhällets skydd mot allvarlig brottslighet och se till att medborgarna kan vara trygga.

Sammantaget bedrivs ett omfattande arbete för att på olika sätt motverka hat och hot, allt i syfte att trygga medborgarnas säkerhet och värna vårt fria och öppna samhälle.