<anforande>
<dok_hangar_id>5289948</dok_hangar_id>
<dok_id>HD09120</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2025/26:120 Tisdagen den 19 maj</dok_titel>
<dok_rm>2025/26</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2026-05-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2025/26:461 om insatser för den svenska rymdbranschen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6fc2fe93-60b3-f111-8b7b-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>Gymnasie-, högskole- och forskningsministern Lotta Edholm (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Mats Wiking har frågat mig hur jag och regeringen ser på att vi är ett av endast tre länder av ESA:s 23 medlemsländer som minskat sin insats till ESA och att vi nu ligger långt under vår bni-andel och efter våra nordiska grannländer, och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Han har också frågat mig vad jag och regeringen vill göra för att stärka svensk rymdindustris position i Europa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 (2025/26:1) att Rymdstyrelsens anslag skulle öka med 100 miljoner kronor årligen för just deltagandet i ESA. Sveriges årliga rymdbudget till ESA uppgår därmed till cirka 1 miljard kronor, av vilket en betydande del kommer svensk rymdsektor till del genom ESA:s så kallade georeturprincip. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Eftersom många andra länder vid ministermötet i november 2025 också höjde sina bidrag till ESA minskade Sveriges relativa andel i ESA:s frivilliga program. Att andra länder kunnat öka sin finansiering är dock bra för den europeiska och i förlängningen svenska rymdförmågan, och det ger affärsmöjligheter för svenska rymdföretag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen arbetar hårt för att stärka den svenska rymdindustrins förutsättningar och position i Europa, och regeringen har de senaste åren gjort betydande investeringar på rymdområdet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samarbete på rymdområdet ingår i flera av Sveriges strategiska innovationspartnerskap med viktiga partnerländer i Europa – Frankrike och Tyskland. Genom de strategiska innovationspartnerskapen kopplas svenska företag och andra aktörer i rymdbranschen samman med motparter i dessa partnerländer, vilket kan skapa nya affärsmöjligheter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen beslutade redan 2024 om en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition (2024/25:60) som riksdagen godkände för ett år sedan. I den gör vi den största rymdsatsningen någonsin i en sådan proposition. Satsningarna görs via Rymdstyrelsen, och sammanlagt höjs anslagen med 208 miljoner kronor årligen från och med 2028 via en upptrappning 2025, 2026 och 2027.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tre nationella program etableras: ett satellitprogram, ett program för rymdteknik med dubbla användningsområden och ett rymddataprogram. Svenska företag ges möjligheter att bidra till utvecklingen av de här programmen, vilket också kan ge högre konkurrenskraft i internationella sammanhang.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dessutom inrättas nu en forskarskola med fokus på rymden – med fokus på Sveriges behov inom rymdområdet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslog nyligen satsningar i vårändringsbudgeten där det statliga bolaget SSC Space AB tillförs ett kapitaltillskott på 386 miljoner kronor under 2026 för utvecklingen av rymdbasen Esrange, och Rymdstyrelsen föreslås få 14 miljoner kronor i ökade medel under 2026 för att möjliggöra en ökad och rättssäker handläggning av tillståndsärenden för rymden.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>023001325318</intressent_id>
<rel_dok_id>HD10461</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-09-18 14:58:28</systemdatum>
<systemnyckel>703448</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD09120/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
