Fru talman! Nu debatterar vi skatteutskottets betänkande SkU26 om ett undantag i kupongskattereglerna för utländska stater.

Det här är ett förslag som handlar om hur Sverige ska utforma sitt skattesystem i en internationell verklighet där vi måste följa EU-rätten och samtidigt värna en tydlig, förutsägbar och konkurrenskraftig skattebas.

Som jag har sagt flera gånger tidigare i den här talarstolen är Moderaternas utgångspunkt enkel: Sverige ska ha ett skattesystem som är rättssäkert, likformigt och i linje med internationella regler. Men det ska också vara tydligt och långsiktigt hållbart för de offentliga finanserna.

Fru talman! Kupongskatten är en källskatt på utdelning från svenska bolag och fonder till utländska ägare. Den fyller en viktig funktion i det internationella skattesystemet och säkerställer att kapitalinkomster som uppstår i Sverige också beskattas i Sverige, om inte annat regleras genom skatteavtal.

Det vi nu behandlar är en justering av detta system. Bakgrunden till ärendet är tydlig och enkel. Genom avgöranden i EU-domstolen och svensk domstolspraxis har det slagits fast att den nuvarande ordningen inte är förenlig med EU-rätten eftersom den behandlar svenska offentliga aktörer mer förmånligt än motsvarande utländska offentliga investerare.

Detta är i grunden en fråga om likabehandling inom EU:s inre marknad och den fria rörligheten för kapital.

Fru talman! Förslaget innebär att utländska stater och deras motsvarigheter till kommuner, regioner och offentliga organ ska undantas från kupongskatten, under förutsättning att de antingen finns inom EES eller har ett avtal med Sverige som säkerställer informationsutbyte.

Det är en viktig avgränsning. Den säkerställer att vi inte öppnar för skatteundandragande. Vi kan fortfarande upprätthålla kontroll och transparens i beskattningen.

Fru talman! Det är viktigt att säga att det här inte handlar om att vi i Sverige ska ge upp beskattningsrätten eller försvaga vår skattebas. Det handlar om att anpassa regelverket till de krav som följer av EU-rätten och av hur vi faktiskt beskattar på kapitalmarknaden.

I en öppen ekonomi som Sverige är det nödvändigt att våra regler är konkurrenskraftiga och icke-diskriminerande. Om Sverige avviker från de här principerna riskerar vi inte bara rättsliga processer utan också minskat förtroende från internationella investerare.

Jag vill dock samtidigt understryka vikten av principen om neutralitet och transparens i skattesystemet. Det centrala är att lika fall behandlas lika. Om svenska offentliga aktörer – det kan handla om statliga pensionsfonder eller om kommunala investeringar – är undantagna från kupongskatten måste motsvarande utländska offentliga aktörer behandlas på samma sätt. Det är en självklarhet i en rättsstat och i en fungerande inre marknad.

Men det finns också en annan viktig aspekt. Det är att skattesystemet ska vara begripligt och konsekvent. Undantagen måste vara tydligt motiverade och så få som möjligt. Annars urholkas legitimiteten i hela systemet.

Fru talman! Det är också viktigt att föra in ett svenskt perspektiv på transparens i de offentliga finanserna. När olika typer av offentliga aktörer investerar i svenska tillgångar måste vi kunna följa och förstå hur beskattningen slår. Det är avgörande för både kontroll och förtroende.

Det här förslaget bidrar till just detta genom att skapa likformighet mellan svenska och utländska offentliga investerare, vilket minskar snedvridningen. Samtidigt får vi inte blunda för att detta är en anpassning som också kan påverka statens skatteintäkter. När undantaget utvidgas minskar kupongskattebasen något. Men Moderaternas syn är att detta är en nödvändig anpassning för att upprätthålla ett fungerande regelverk i en EU-rättslig kontext. Alternativet hade varit fortsatt rättslig osäkerhet, potentiella återbetalningskrav och ett system som inte behandlar alla aktörer lika. Det hade varit sämre både för staten och för legitimiteten i skattesystemet.

Fru talman! I grunden handlar det om tre saker. För det första handlar det om att Sverige ska följa EU-rätten och upprätthålla principen om fri rörlighet för kapital. För det andra handlar det om att vi ska ha ett skattesystem som är neutralt och som behandlar offentliga aktörer lika oavsett ursprungsland. För det tredje handlar det om att vi ska ha ett system som är förutsägbart, transparent och långsiktigt hållbart.

Det är så vi bygger ett starkt klimat för investeringar samtidigt som vi värnar de offentliga finanserna.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)