Fru talman! Vi behandlar i dag en proposition som vid första anblicken kan uppfattas som teknisk och svårgenomtränglig men som i grunden handlar om något betydligt mer principiellt. Den handlar om rättvisa och likabehandling och om att vi i Sverige följer de regler som vi själva har varit med och beslutat om inom Europa.

Låt mig därför börja med det enkla. I dag betalar svenska staten, regionerna, kommunerna och de statliga AP-fonderna ingen skatt när de får utdelning från svenska bolag. Detta är logiskt. Det handlar i praktiken om att staten annars skulle beskatta sig själv, vilket inte tillför några nya resurser utan bara flyttar pengar mellan olika fickor.

När motsvarande aktörer i andra länder, till exempel en utländsk stat eller ett offentligt pensionsinstitut, får utdelning från Sverige tas det i många fall ut en särskild så kallad kupongskatt. Här uppstår problemet. Enligt EU:s regler om fri rörlighet för kapital måste jämförbara aktörer behandlas lika. I december 2024 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att det inte är förenligt med dessa regler att beskatta ett utländskt offentligt pensionsinstitut när svenska pensionsfonder är skattebefriade. Det är alltså inte bara en politisk fråga, utan det är en rättslig nödvändighet att agera.

Fru talman! Regeringens förslag är i grunden enkelt. Utländska stater och motsvarigheter till våra regioner och kommuner ska inte betala kupongskatt på utdelningar från Sverige under förutsättning att de hör hemma inom EES eller i länder som Sverige har skatteavtal och ett fungerande informationsutbyte med. Det handlar alltså inte om att öppna några bakdörrar utan snarare om att behandla offentliga aktörer i andra länder på samma sätt som våra egna. Det är både rimligt och nödvändigt.

Fru talman! Det finns också ett större perspektiv. Sverige är ett land som är beroende av investeringar och fungerande kapitalmarknader. Om vi upprätthåller regler som strider mot EU-rätten riskerar vi inte bara rättsliga processer utan också att framstå som ett land som inte följer spelreglerna, och det gynnar ju ingen.

Samtidigt är det viktigt att understryka att reformen inte urholkar den svenska skattebasen på ett oansvarigt sätt. Det handlar om en begränsad krets av offentliga aktörer, inte om privata bolag eller skatteplanering. Det finns dessutom krav på skatteavtal och informationsutbyte, vilket är centralt för att upprätthålla kontroll och transparens.

Fru talman! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom regeringens proposition och utskottets förslag till beslut. Det gör vi för att de säkerställer likabehandling mellan svenska och utländska offentliga aktörer. De anpassar även svensk lagstiftning till gällande EU-rätt och rättspraxis och bidrar till ett mer förutsägbart och rättssäkert skattesystem. Det kanske viktigaste av allt är dock att de återställer logiken i systemet. Staten ska inte beskatta sig själv, och vi ska inte behandla andra staters motsvarande funktioner annorlunda när situationerna i grunden är jämförbara.

Detta är inte en ideologisk stridsfråga utan en fråga om ordning och reda i lagstiftningen. Ibland är det just det som är politikens viktigaste uppgift. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)