Fru talman!

”Se in i mina ögondär kan du spegla digoch möta dig självi mina ögonoch jag i digmedan vidansar

Dansen rymmer möjligheten att se, att minnas, att bli påmind, vilket är en av kulturens uppgifter. En sådan totalupplevelse får man många gånger i dansen. För vem kan sitta still när ett riktigt bra dansband spelar en låt man bara vill dansa till? Benen, armarna, kroppen vill, de vill röra sig till rytmen och leva sig in i musiken. Koden växer fram mellan oss, tecken formas, rytmen och stegen väver allting samman. Vi, du och jag, vi dansar. Jag söker dig och du meddelar mig och finns alltid närvarande liksom jag, dansande med mig. Vi väntar, känner in varann, kommunicerar i dansen.

På detta sätt upplever många som gillar att dansa till dansbandsmusik dansen mellan två människor. Det är för mig ofattbart att man kan låta bli att uppfatta detta som kultur.”

Fru talman! Detta var inte mina ord. Det var Vänsterpartiets tidigare riksdagsledamot Charlotta L Bjälkebring som skrev dem i en motion år 2000. Det har gått snart 26 år sedan hon uttryckte sig så poetiskt i sin och riksdagens allra första motion om att sänka dansbandsmomsen. Hon konstaterade att det kostar mer att röra sig till musik genom att dansa än genom att som publik sitta ned, stå eller hoppa.

Hon frågade: ”Varför ska en kulturform som leder till ökad motion och välbefinnande kosta mer – den borde väl kosta mindre? Vinner vi inte alla på ett gott folkhälsoarbete?”

Till Charlotta L Bjälkebring och alla andra riksdagsledamöter från Vänsterpartiet som motionerat om sänkt moms på danstillställningar utan att få igenom det vill jag säga: Plötsligt händer det! Tack för att ni gjorde grundjobbet och gick före!

Som i så många andra frågor vi i Vänsterpartiet drivit får vi gehör till slut, även om det tagit 26 år. Vid förbudet mot aga i skolan tog det bara 13 år från vår motion till beslut, vilket är snabbt jämfört med lika lön för lika arbete, som blev svensk lag närmare 40 år efter att vi motionerat om det. Lägre moms på danstillställningar är kanske inte i nivå med att förbjuda aga i skolan eller att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete, men det är ändå glädjande att vi nu tar detta beslut.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.