Herr talman! Jag tackar återigen Johanna Haraldsson för den här viktiga diskussionen.

Regeringen tar frågan om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården på stort allvar. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att ta fram beslutsunderlag som möjliggör ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Enligt slutbetänkandet, som redovisades den 2 juni 2025, bedömer kommittén att staten bör ta ett utökat ansvar för ett antal områden, varav kompetensförsörjning är ett område, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att möta vårdbehovet. Dessa förslag bereds just nu i Regeringskansliet.

Låt mig ändå ta upp två exempel på initiativ från regeringen för att stärka den statliga styrningen, med bäring på kompetensförsörjning.

Den 1 januari 2026 aviserade regeringen en fortsatt satsning på kompetensförsörjning med utgångspunkt i Nationella vårdkompetensrådets nationella plan för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Inom ramen för detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag att betala ut cirka 1 miljard kronor till kommuner och regioner i syfte att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. De insatser som genomförs ska bland annat utgå från den nationella planen för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Därtill kan kommuner och regioner ta del av två statsbidragsförordningar vid genomförande av insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i specialiserad vård respektive primärvård. Genom en övergång från överenskommelser till förordningsstyrda statsbidrag tydliggörs också en långsiktighet i den statliga styrningen på områden med bäring på kompetensförsörjningen.