Fru talman! Det var ett så kort anförande av den föregående talaren att jag knappt hann ta mig upp hit.
Fru talman! Miljöpartiet välkomnar delar av regeringens proposition om slopat matkrav för serveringstillstånd, eftersom dagens regelverk inte alltid är ändamålsenligt.
Sverige ska ha en alkoholpolitik som bygger på folkhälsa, ansvar och skydd. Det ska inte vara vem som helst som får servera alkohol. Det ska ställas höga krav på ordning och nykterhet, på kontroll, på tillsyn och på att alkohol inte serveras till minderåriga eller personer som är märkbart berusade.
Det betyder dock inte att varje del av dagens lagstiftning är väl utformad. Ett tydligt exempel är kravet på att alkoholservering ska vara kopplad till matservering och ett eget kök. Det kravet har i praktiken blivit både krångligt och dyrt och är ibland ganska verklighetsfrånvänt. Det kan vara ett stort hinder för små och nya verksamheter. Att bygga ett restaurangkök innebär stora kostnader. Det förutsätter lokaler, investeringar, utrustning, personal och livsmedelshantering – även när det egentliga syftet med verksamheten inte är att driva restaurang utan till exempel en mindre bar, ett mikrobryggeri, en vinkällare eller en verksamhet där dryckeshantverket står i centrum.
Miljöpartiet menar att det ska vara möjligt att ha en strikt och ansvarsfull alkohollagstiftning och samtidigt kunna ta bort regler som inte längre fyller sitt syfte.
Fru talman! Det är viktigt att vara tydlig med vad frågan faktiskt handlar om. Matkravet innebär inte att den som dricker alkohol också måste äta maten. Det innebär att det ska finnas mat att beställa. I många fall har det lett till ganska konstlade lösningar, där maten finns mest för att uppfylla lagens krav och inte för att den efterfrågas av gästerna eller är en naturlig del av verksamheten.
Målet med alkohollagen ska vara att förebygga överservering, minska alkoholens skadeverkning och upprätthålla god ordning och kontroll. Det är där kraven ska vara starka. Det är där tillsynen ska vara tydlig. Det är där kommunerna ska ha verktyg för att säga nej och för att ingripa och dra tillbaka tillstånd när verksamheter inte sköter sig.
Fru talman! Alkoholbranschen har förändrats. På många platser i Sverige växer småskaliga bryggerier, lokala producenter och hantverksmässiga dryckesverksamheter fram. Det handlar ofta om mindre aktörer, ibland ekologiska och ofta lokalt förankrade, som bidrar till en mer varierad dryckeskultur och till lokalt företagande.
Det finns också nya sätt att organisera verksamheter. Mikrobryggerier kan till exempel vilja samarbeta med foodtruckar eller andra. En mindre bar kan vilja ha ett begränsat men seriöst utbud utan att behöva driva full restaurang. En dryckesproducent kan vilja erbjuda provsmakning eller servering i en miljö där hantverket står i centrum. Det är inte rimligt att lagstiftningen i onödan ska tvinga sådana verksamheter att bygga upp en restaurangverksamhet som de egentligen inte ska bedriva.
Dock måste tillsynen fortsatt vara stark och ansvaret tydligt, även om regelverket moderniseras. Det är också viktigt att vi följer upp reformen. Om tillgängligheten ökar, om tillsynen försvåras eller om alkoholrelaterade problem ökar måste politiken vara beredd att agera.
Fru talman! Det finns en del i propositionen som vi i Miljöpartiet inte kan ställa oss bakom. Det gäller förslaget att ta bort kravet på eget kök för cateringverksamhet. Här delar vi den oro som lyfts upp i reservationen från Socialdemokraterna. När regeringen samtidigt tar bort matkravet för tillfälliga serveringstillstånd i slutna sällskap uppstår en risk för otydlighet. Det kan bli svårare att dra gränsen mellan catering, som faktiskt handlar om matservering, och upplägg som i praktiken skulle kunna närma sig leverans och servering av enbart alkohol.
Catering är något annat än en bar, ett bryggeri eller en restaurangliknande verksamhet där kommunen prövar en lokal och en fysisk serveringsmiljö. Med catering handlar det om tillfälliga platser, slutna sällskap och mer varierade former. Då behöver reglerna vara särskilt tydliga.
Miljöpartiet menar därför att det är rimligt att behålla kravet på eget kök för cateringverksamhet. Det är en avgränsad men viktig invändning mot propositionen.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 1.