Vi tyckte att förslagen som lades fram i den tidigare utredningen om en trygg uppväxt utan alkohol, tobak och lustgas var bra. Men det har gått en tid, och det ställs tydligare krav på att vi behöver förändra lagstiftningen. Vi tycker att det är dags att göra de förändringarna. Det är många år sedan utredningen tillsattes, och det är dags att vi gör förändringar i lagstiftningen.

Men vi tycker att man i processen som har lett fram till det förslag som ligger på riksdagens bord i dag i alldeles för liten utsträckning har analyserat de potentiella negativa konsekvenserna av förändringarna. Förenklingsrådets förslag innebar, och det vi har att ta ställning till i kammaren i dag, en unison lovsång till näringslivets förenklade förutsättningar att kunna bedriva alkoholservering på ett lönsammare, enklare och mer tillgängligt sätt.

Det är bra med förenklingar, men vi måste också titta på de potentiellt negativa konsekvenserna. Därför har vi landat i att vi står bakom förändringarna, men de behöver följas upp på precis samma sätt som riksdagen har sagt att gårdsförsäljningen innebär risker som utmanar den svenska folkhälsopolitiken. Därför ska vi följa upp den reformen efter sex år. Vi menar att det vore rimligt att göra samma uppföljning när det gäller den här reformen. Det tycker vi är ett ansvarsfullt sätt att se på frågan, som tar hänsyn till både näringslivets behov och till folkhälsan.

Jag hör inte många ord om folkhälsa från andra talare i debatten, utan det handlar om hur trivsamt och trevligt det kommer att bli.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten om att även i replikskiften tala via talmannen.)