Fru talman! Det här är en mycket bra lagstiftning. Jag har i 40 år jobbat mot att kommuner konkurrerar med det privata. Jag var tidigare ordförande i tekniska nämnden i min hemkommun och lade då ut stora delar på entreprenad och handlade upp det. Syftet var just att få ned kostnaderna, som ledamoten Castro tog upp här.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i propositionen och avslag på samtliga motioner.

Denna lagstiftning börjar gälla den 1 augusti. Syftet med propositionen är att stärka det privata näringslivet och tydliggöra regelverket gällande osund konkurrens från den offentliga sektorn. Statens roll är att sätta upp spelregler. Staten ska bestämma lagar och regler, och sedan får företagen konkurrera med varandra på marknaden. Det är detta som kallas fri konkurrens.

Sverige är ett land som bygger på en fri marknadsekonomi. En fri ekonomi har under de senaste 100 åren byggt upp Sveriges fantastiska välstånd. Trots att vi har en jättestor offentlig sektor har företagen, inte minst våra exportföretag, lyckats med det. Svenska företag – såväl exportföretagen som de som jobbar inom landet – har byggt upp vår tillväxt, vårt välstånd och vår offentliga verksamhet. Även punktskatterna, till exempel momsen, har bidragit till detta. Många skatter är skadliga. Inkomstskatten på jobb är skadlig, liksom alltför hög bolagsskatt. Momsen är dock inte skadlig – den är en konsumtionsskatt.

Fru talman! Tyvärr har den fria konkurrensen inte respekterats i alla våra 290 kommuner. Många krafter har velat leka entreprenör och driva verksamheter. Påhittiga tjänstemän och politiker har anammat det. Det har varit väldigt vanligt att kommuner ägnat sig åt verksamheter som det privata näringslivet redan bedrivit, till exempel inom åkeribranschen.

Dessa verksamheter skapar osund konkurrens. Att driva företag och andra verksamheter med skattemedel som riskkapital är oanständigt, och det här bör begränsas. En privat företagare riskerar sitt eget kapital och sätter hus och hem i pant, vilket innebär att företagaren får ta konsekvenserna om företaget går i konkurs. Dessa konsekvenser blir väldigt dramatiska för en småföretagare och hans eller hennes familj.

Jag har aldrig sett eller hört talas om att en kommunal tjänsteman eller någon annan tjänsteman i offentlig sektor som har drivit bolag eller andra verksamheter genom vilka skattebetalarna förlorat miljontals kronor har fått lämna hus och hem. Tjänstemän i offentlig sektor tar alltså ingen ekonomisk risk när de är inne och driver företag eller andra verksamheter som konkurrerar med privata företag.

Det är därför denna lagstiftning är viktig. Den tydliggör rollerna. Det finns verksamheter som kommer att undantas i lagstiftningen och som lagen inte är ute efter, exempelvis verksamheter inom energisektorn, som nämndes här tidigare, och bostäder. Däremot, fru talman, kommer det inte att tillåtas att kommuner driver gym, kaféer, restauranger eller övrig verksamhet där den privata marknaden fungerar förträffligt bra i dagsläget.

Man kan fråga sig om det är en kommunal kärnverksamhet att driva bastubad, som Stockholms stad gör nere vid Hornstull.

Staten har heller inte sopat rent framför sin dörr, vilket är än mer anmärkningsvärt. Det statliga bolaget Svevia har ett dotterbolag i södra Norrland som heter Arento och som hyr ut byggmaskiner med mera. Det finns privata företag som gör detta i södra Norrland. De känner sig utkonkurrerade av Arento, som naturligtvis borde avyttras.

Staten driver även apotek, trots att apoteksmarknaden är avreglerad, och bankverksamhet, genom SBAB. Dessa statliga bolag bör säljas. Även partier utanför Tidösamarbetet är med på det, i alla fall att döma av vad jag hört tidigare. Dessa verksamheter bidrar inte till att företagsklimatet blir bättre utan skadar i stället den fria ekonomin.

Fru talman! De flesta kommuner har någon form av kommunala bolag. Hemma i Norrtälje hade vi under sent 90-tal flera bolag med tveksam verksamhet. Vi hade ett åkeri för att samla in hushållsavfall som gick back varje år. Vi hade även ett fastighetsbolag, vars enda uppdrag var att hyra ut lokaler åt stadsbiblioteket, samt en verkstad för att laga kommunens bilar. Allt det där avvecklade vi ganska fort när vi tog över kommunen i början av 2000-talet.

Värst i klassen är dock Göteborg. Man får 3 miljarder i skatteutjämningspengar, som huvudsakligen kommer från Stockholmsregionen. Göteborg har också 100 kommunala bolag. De kan använda skatteutjämningspengarna som riskkapital, vilket inga andra kommuner har möjlighet att göra. Bland annat håller man på med kameluthyrning och driver nöjespark, hotellverksamhet och nattklubb. Man kan undra om det är kommunal kärnverksamhet. I min värld är det så långt från kärnverksamhet man kan komma.

Slutligen: Syftet med lagstiftningen är inte att förbjuda kommuner att driva fastighetsbolag, energibolag eller va-bolag. Dessa bolag är samhällsbärande verksamheter. Syftet är att ge den privata näringen bättre villkor mot osund konkurrens från det offentliga samhället.

Konkurrensverket kommer vidare att få en stärkt och central roll som tillsynsmyndighet när det blir prövningar av ärenden och överträdelser.

Fru talman! Detta är min sista debatt efter åtta år i riksdagen. Jag vill tacka kansliet för ett fantastiskt fint samarbete under alla år. Jag vill också tacka mina kollegor i näringsutskottet för ett fint samarbete.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).