Fru talman! Sverige befinner sig i en tid av tilltagande osäkerhet, vilket vi har sett de senaste fem sex åren. Pandemi, krig i vårt närområde, inflationens återkomst, höga energipriser och nedlagd planerbar elproduktion har pressat familjer och företag och drabbat svensk ekonomi.

Det är inte säkert att den mest krävande tiden ligger bakom oss. När oron i omvärlden ökar påverkas energipriserna. När energipriserna stiger påverkas hela ekonomin. Företag får högre kostnader. Familjer får lägre marginaler. Investeringar skjuts på framtiden.

Sverige är inte immunt mot det som händer i omvärlden, men Sverige möter osäkerheten från en starkare position än många andra länder. Vi har starka offentliga finanser, välfungerande institutioner och ett elsystem som trots stora brister fortfarande har viktiga styrkor genom kvarvarande kärnkraft, vattenkraft och förnybar elproduktion.

Just därför måste vi också vara kloka nog att bygga vidare på det som fungerar, för i oroliga tider är stabilitet, ansvar och förutsägbarhet hårdvaluta. Det gäller ekonomin, det gäller statsfinanserna och det gäller energipolitiken.

Fru talman! Sverige behöver mer el. Men el är inte bara enskilda kilowattimmar, och energimixen är inte bara ett pajdiagram. Sverige behöver mer planerbar, fossilfri baskraft, och vi behöver den särskilt i södra Sverige. Det är där elunderskottet märks tydligast. Det är där familjer och företag under lång tid har fått bära konsekvenserna av ett elsystem som inte längre levererar tillräckligt stabilt, tillräckligt förutsägbart och tillräckligt billigt.

Fru talman! Det här handlar inte om teknik för teknikens skull. Det handlar om människors vardag. Det handlar om barnfamiljen i Skåne som ser hur elräkningen äter upp marginalerna. Det handlar om industriföretaget som vill växa men tvekar när elförsörjningen är osäker. Det handlar om lantbrukaren, butiksägaren och verkstadsföretaget som gör allt rätt, arbetar hårt och tar ansvar – men som möter ett elsystem som inte räcker till.

När omvärlden blir mer osäker behöver Sverige bli mer robust. Ska vi jämna ut elpriserna, stärka konkurrenskraften och ge Skåne bättre förutsättningar att växa måste vi också våga säga det som är sant: Sverige behöver kärnkraft i södra Sverige.

Fru talman! Det är därför regeringen nu tar bort lager efter lager av hinder som har försvårat, sinkat och i praktiken omöjliggjort ny kärnkraft i Sverige. Det handlar inte om att tumma på säkerheten eller runda miljöprövningar. Det handlar om att skapa ordning, tydlighet och förutsägbarhet.

Den som vill investera tiotals eller hundratals miljarder i ny elproduktion måste veta vad som gäller. Det måste gå att förstå processen. Det måste gå att planera. Det måste gå att lita på att staten inte säger en sak i energipolitiken och sedan gör något annat i lagstiftningen.

I en tid när Sverige behöver investeringar, tillväxt och fler arbetade timmar är det direkt skadligt om politiken bidrar till osäkerhet kring en av ekonomins mest grundläggande funktioner: tillgången till el. Därför lägger regeringen om kursen. Vi river hinder och stärker villkoren. Vi bygger ett elsystem som håller även när det är kallt, mörkt och vindstilla. En vintersäkrad energipolitik, skulle man kunna kalla det.

Fru talman! Det betänkande som vi debatterar i dag handlar om en mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar. I dag kan processen för att pröva ny kärnkraft vara krånglig och svår att överblicka. Flera olika lagar och prövningar hänger ihop men inte alltid på ett helt tydligt sätt. Det skapar osäkerhet för den som vill bygga, för myndigheter som ska pröva och för kommuner som berörs.

Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar som säger att den som vill bygga en kärnteknisk anläggning ska kunna ansöka direkt hos regeringen om ett godkännande. Ett sådant godkännande ska ersätta den tillåtlighetsprövning som regeringen annars gör enligt miljöbalken. Om detta har vår utskottsordförande redan berättat.

Parallellt görs ändringar i flera andra lagar för att systemet ska hänga ihop bättre. Det handlar om en plan för kärntekniska anläggningar som regeringen i ett första steg ska kunna besluta om. Den planen ska gälla det område och de anläggningar som ansökan sedan handlar om. Genom planen prövas om det är lämpligt att använda mark och vatten på det sättet.

Jag hoppas att skolklasserna på läktaren hänger med i det här något tekniska anförandet!

Fru talman! Den plan vi pratar om får bara beslutas om någon har ansökt om godkännande och om de kommuner som ingår i planområdet har tillstyrkt både ansökan och planen. Det innebär att staten, för att göra det enkelt, får en tydligare möjlighet att pröva helheten. Men kommunerna har en fortsatt viktig roll, och det är rimligt.

Förslaget innebär också att det ska bli möjligt att få förhandsbesked enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Om en aktör tidigt kan få veta om en viss fråga går att lösa eller inte minskar risken att stora resurser läggs på projekt som senare fastnar i processen.

Fru talman! Kärnkraft spelar en viktig roll för att möta framtidens elbehov och stärka leveranssäkerheten i elsystemet. Det handlar om familjers ekonomi, om industrins investeringar, om klimatet, om försvarsförmågan och om Sveriges långsiktiga ekonomiska tillväxt. Elförsörjning är inte en sidofråga utan en grundförutsättning för ett land som vill vara tryggt, rikt och konkurrenskraftigt. Och det ska vi ju vara. Utan el stannar Sverige. Med mer planerbar el kan Sverige fortsätta växa.

Fru talman! Oppositionen vill avslå regeringens förslag. Några vill avslå allt. Några vill avslå delar. Några vill avslå för att förslaget förenklar för lite. Någon vill avslå för att förslaget förenklar för mycket. Den stora splittring som vänsterpartierna visar upp angående frågor som a-kassan, bolåneskatten, bidragen och arbetsgivaravgifterna återfinns alltså även inom energipolitiken. Moderaternas bild är att Sverige inte har råd med mer energipolitisk osäkerhet.

Fru talman! I oroliga tider är förtroende och förutsägbarhet hårdvaluta för ett land. Det duger inte att säga att man vill ha mer el men samtidigt rösta nej till förslag som gör det möjligt att få fram mer planerbar el. Det duger heller inte riktigt att tala om industrins klimatomställning men blunda för att industrin behöver el varje timme på dygnet och året om. Det duger heller inte att säga att familjer och företag i södra Sverige ska få lägre och jämnare elpriser men samtidigt motsätta sig den baskraft som behövs för att vi ska kunna ta oss dit. Ansvarslöshet i energipolitiken straffar sig, och priset betalas av svenska familjer och företag.

Fru talman! Regeringen säger inte att kärnkraft är enda lösningen, men Sverige behöver mer av allt, inklusive kärnkraft. Dagens förslag och betänkande löser inte ensamt alla Sveriges energiproblem. Men det är ett steg i rätt riktning, för det gör prövningen tydligare och visar att Sverige menar allvar med att bygga ny kärnkraft.

Vi moderater kommer inte att lova allt till alla. Vi ska inte spä på osäkerheten med kortsiktiga besked. Vi ska inte föra en energipolitik där ideologiska låsningar går före familjers ekonomi och företags behov. Hårt arbetande människor ska kunna lita på att elen finns när den behövs och där den behövs. Därför kärnkraft.

(Applåder)