Fru talman! Ekonomisk jämställdhet är bra business. Det är någonting som kommer att stärka den svenska konkurrenskraften. Det är ytterst bra för vårt handelsberoende land att våra företag kan jobba mer med jämställdhet och mångfald. Det är någonting som kommer att ge svarta siffror i resultatet och öka lönsamheten, och detta behöver vi jobba mer aktivt med.

Jag ser fram emot när vi har fått till stånd en bra implementering, för svensk del, av detta direktiv – att det då också kan, så att säga, jobba hand i hand med näringslivet för att öka konkurrenskraften och öka jämställdheten på samma gång.

För att göra det behöver vi se till de svenska förutsättningarna utifrån den svenska arbetsmarknaden, och regeringens bedömning är vi behöver ta ett omtag med EU. Vi har goda förhoppningar om att det kommer att vara lyckosamt och ge bättre förutsättningar för att öka insyn och transparens kopplat till lönedelen.

Den här regeringen genomför en rad olika åtgärder och reformer på jämställdhetsområdet som rör mäns våld mot kvinnor, unga relationer och en rad andra saker. Vi har gjort om straffrätten så att utgångspunkten är brottsofferperspektivet. På området ekonomisk jämställdhet har vi gett ett flertal uppdrag till Tillväxtverket för bättre underlag och bättre analys. Vi har även en pågående utredning om den långsiktiga styrningen av den ekonomiska jämställdheten, där flera skarpa förslag kommer inom en månad. Vi har gjort föräldraförsäkringen mer flexibel, vilket möjliggör för både män och kvinnor att kombinera familjebildning med karriär, och så sent som i torsdags fattade vi beslut om att initiera ett arbete om europeisk standardisering för effektivt jämställdhetsarbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.