Fru talman! Tack till ledamöterna Amloh och Lindh för frågorna och inläggen!

Det låter här i kammaren som att Sverige skulle ligga långt efter på jämställdhetsområdet – å ena sidan. Å andra sidan är Sverige föregångslandet. Jag blir inte riktigt klok på de olika budskapen från det parti som ledamöterna representerar.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Sverige är mycket riktigt ett föregångsland i de här frågorna – ett land som andra länder tar rygg på och som andra länder ser upp till. Sverige hamnar i toppen i de flesta jämställdhetsindex som görs på olika håll inom EU och i andra jämförelser. Det osakliga lönegapet mellan män och kvinnor låg senast på 4,6 procent. I andra EU-länder är det betydligt större.

När vi har den här ledartröjan är det oerhört viktigt att vi tar ansvar och att vi hittar framkomliga vägar som gör att vi kan värna arbetsgivarna och näringslivets förutsättningar, så att det blir en minskad regelbörda, och samtidigt öka insynen och transparensen när det gäller lön för att få bukt med och så småningom utplåna det osakliga lönegapet mellan män och kvinnor.

Det här är ett arbete. Det här är en implementering som Sverige kommer att göra. Jag ser fram emot att vi kan göra det på ett bättre sätt – som är bättre än att jobba med det vi har haft att jobba med fram till dags dato. Jag hyser goda förhoppningar om att vi ska lyckas. Det är flera andra länder som är i samma situation, och vi har en mycket god dialog såväl med dem som med EU-kommissionen.

Det vore allt annat än ansvarigt att, så att säga, tro sig veta att saker och ting ska hålla när man implementerar direktiv. Vi behöver verkligen ha torrt på fötterna. Det är därför regeringen har dragit i bromsen. Det handlar om att vi ska kunna få till en lösning där man skjuter på tidsplanen och som möjliggör en mer flexibel tolkning av direktivet i vissa delar. Det är viktigt för Svenskt Näringsliv. Det är också viktigt för jämställdheten. Stödet för de åtgärder som vi inför behöver vara stort för att de ska ha effekt.

Detta visar erfarenheter. Lönekartläggningarna infördes mycket riktigt under 90-talet. Det var den dåvarande liberala jämställdhetsministern som införde dem i Sverige, under den dåvarande borgerliga regeringens tid.

Vi måste ha stöd också från arbetsmarknadens parter i de tolkningar vi gör när vi inför den här typen av regelverk. Det är därför som vi skyndsamt har den här dialogen med EU, tillsammans med flera andra medlemsländer. Det är nämligen av vikt att vi får det här till stånd så snabbt som möjligt.

Utöver detta har den här regeringen infört en rad reformer inom jämställdhetspolitiken, brett, apropå ledamoten Eva Lindhs tidigare inlägg. Vi har den största jämställdhetspolitiska budgeten inom utgiftsområde 13 som det här landet någonsin har haft. Vi har infört en rad olika reformer, och det är något vi ska fortsätta med.