Herr talman! Nadja Awad har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde med anledning av de slutsatser som Funktionsrätt Sverige har kommit fram till i sin senaste granskning, varför jag och regeringen inte fattat ett beslut om att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag och slutligen vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att konventionens rättigheter får fullt genomslag i svensk lagstiftning och i praktiken.

Regeringens funktionshinderspolitik utgår från det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Det innebär att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för den politik som förs. Regeringen vidtar flera åtgärder för att stärka arbetet med att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

Regeringen arbetar bland annat med att ta fram en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken. I december förra året redovisade Myndigheten för delaktighet sitt uppdrag att ta fram ett förslag till en sådan handlingsplan. Över 30 myndigheter från olika samhällsområden deltog i arbetet med att ta fram förslaget, som nu bereds i Regeringskansliet.

För att rättigheterna i konventionen ska få fullt genomslag behöver förstås även den lokala och regionala nivån bidra inom sina ansvarsområden. Därför har regeringen gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ge stöd till kommuner och regioner i deras genomförande av funktionshinderspolitiken. Stödet ska ges i form av samordning, kunskapsstöd, utbildningar och spridning av goda exempel.

I uppdraget ingår att fördela medel till kommuner som ska kunna arbeta mer riktat med funktionshinderspolitiken, så kallade modellkommuner. I en första omgång har tio kommuner utsetts till modellkommuner.

Förhoppningen är förstås att deras arbete och lärdomar ska kunna fungera som inspiration och hjälp till fler kommuner. Uppdraget är beräknat att pågå fram till och med år 2031.

För att ytterligare stärka arbetet med att genomföra funktionshinderspolitiken arbetar regeringen med att tillsätta en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken. Samordnaren ska bidra till ökad kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samhället och öka samordningen av olika aktörers insatser gentemot målet för funktionshinderspolitiken.

Som jag och andra ministrar tidigare har framfört har Sverige mottagit rekommendationer från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning som rör inkorporering av konventionen i svensk lag. Dessa rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet.