Fru talman! Jag noterar återigen att jag inte får svar på frågan om varför man inte ska ta hänsyn till exempelvis Säpos inställning i frågan. Det är en viktig del för den nationella säkerheten i dessa fall för att vi ska ha möjlighet att gå igenom dem på ett djupare plan än vad vi kan med nuvarande lagstiftning.

Vi tycker att det är centralt att den här lagstiftningen blir implementerad till fullo så snart det är möjligt, det vill säga från och med att lagen träder i kraft den 6 juni, så att den får full effekt så snart den träder i kraft.

Ett svenskt medborgarskap som delas ut i dag är i praktiken nämligen oåterkalleligt. Oavsett vad vi får reda på senare är det mycket svårt att dra tillbaka ett svenskt medborgarskap. Det kommer att vara mycket svårt också i framtiden, och så ska det naturligtvis vara.

Det här är en samhällsgemenskapsfråga som är av oerhörd vikt i en rättsstat. Men eftersom det är det sista steget i integrationsprocessen, enligt vårt sätt att se det, och att det i praktiken är oåterkalleligt, speciellt i dag, vill vi att alla som blir svenska medborgare från och med nationaldagen ska ha prövats mot de högre krav som vi ställer i lagstiftningen.

Vi tycker att det är helt rimligt att man ska kunna svenska språket innan man blir svensk medborgare. Det är en debatt som vi har haft under lång tid i Sverige. Det är en debatt som dessutom innebar att man påstods fiska i grumliga vatten. Jag minns själv att Lars Leijonborg, som lyfte upp detta i valrörelsen för 25 år sedan, brunsmetades rätt rejält av bland annat Socialdemokraterna.

Det är viktigt att man kan det, att man är en del av det svenska samhället genom att kunna en del om det svenska samhället och att man har en egen försörjning. Det här är centrala delar i ett svenskt medborgarskap. Det handlar inte om att förbjuda människor att vara i Sverige eller om att ha uppehållsrätt i Sverige. Att bli svensk medborgare är det sista steget, och då tycker vi att det är rimligt att reglerna får full effekt så fort det går.

(Applåder)