Herr talman! Under alldeles för lång tid tilläts den grova brottsligheten växa sig allt starkare i Sverige. Gängen blev fler och våldet grövre, och under det mörka rekordåret 2022 hade vi mer än en skjutning om dagen.

Den moderatledda regeringen har därför lagt om rättspolitiken i grunden, från att tidigare ha haft fokus på gärningsmannen till att nu ha fokus på brottsoffren och på samhällets behov av skydd. Planen är tydlig: att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av barn och unga.

Herr talman! Detta uppfylls med konkret politik. Vi har gett polisen nya verktyg: preventiva tvångsmedel, säkerhetszoner och utökad kamerabevakning. Vi river sekretesshinder så att myndigheter kan agera tillsammans, och vi slår mot den kriminella ekonomin genom utökade tvångsmedel, stärkta möjligheter att ta brottsvinster och nya strukturer mot bidragsbrott och penningtvätt.

Vi genomför nu den största reformen av straffrätten sedan brottsbalkens tillkomst. Vi skärper straffen för ett stort antal brott, vi ser till att hela straffskalan ska användas och vi avskaffar mängdrabatten. Vi gör det möjligt att döma gängkriminella till dubbla fängelsestraff, och vi skärper reglerna för villkorlig frigivning. Vi inför också säkerhetsförvaring så att de farligaste återfallsförbrytarna kan hållas inlåsta under lång tid.

Herr talman! Det här har redan gett resultat. Det dödliga våldet har halverats. Skjutningarna har minskat kraftigt – med 75 procent sedan 2022 – och fler grovt kriminella lagförs och hålls borta från våra gator.

Det får dock konsekvenser. När fler döms, och när fler döms till längre straff, krävs också fler platser inom Kriminalvården för att upprätthålla det här på ett rättssäkert sätt och med hög kvalitet så att man kan minska återfallen i brottslighet.

Vi måste vara ärliga; utbyggnaden av kriminalvården kom igång alldeles för sent. Under många år byggdes det för lite. Det finns stor anledning till självkritik för den tidigare socialdemokratiska regeringen, som inte fick igång byggandet.

Den här regeringen har tagit krafttag. Vi har redan fattat beslut om över 6 000 nya platser runt om i Sverige. Det byggs nytt, det byggs ut och det dubbelbeläggs. Kriminalvårdens budget har mer än fördubblats, och utbyggnaden sker redan nu i en takt som Sverige inte tidigare sett. Det räcker dock inte. Vi måste öka takten ännu mer om vi ska kunna göra detta på ett rättssäkert sätt.

Vi gör mer än att bara bygga. Vi har exempelvis tecknat avtal med Estland om att tillfälligt hyra 600 fängelseplatser på anstalten i Tartu. Genom att hyra platser utomlands kan vi avlasta kriminalvården här och nu.

Trots att mycket har gjorts är läget ansträngt. Beläggningen är hög, trycket ökar och en central utmaning är att det tar för lång tid att bygga nytt.

Det är här denna proposition kommer in och gör nytta. Vi gör så att det blir enklare att använda tidsbegränsade bygglov för anstalter och häkten. Detta innebär att kommuner även när behovet inte är tillfälligt kan säga ja till byggnation under förutsättning att det går att återställa platsen och att åtgärden i grunden uppfyller kraven för permanent bygglov.

Det är en viktig förändring, för i dag kan sådana bygglov ofta falla på att behovet inte anses vara tillfälligt. Nu öppnas i stället en möjlighet att komma igång tidigare och utan att behöva invänta en fullständig planprocess. Det gör att byggandet kan påbörjas snabbare, samtidigt som grundläggande krav på lämplighet och återställbarhet ligger fast.

Dessa tillstånd kan också gälla längre – upp till 20 år. Det ger Kriminalvården en rejäl möjlighet att på ett bra sätt använda tillfälliga lösningar samtidigt som permanenta anläggningar kan byggas ut i bakgrunden. Detta skapar stabilitet i planeringen och gör det möjligt att faktiskt investera i sådana lösningar i stället för att arbeta enbart kortsiktigt och med mindre effektiva alternativ.

Vi ger också regeringen ett bemyndigande att i ett akut läge besluta om tillfälliga undantag från plan- och bygglagen. Det handlar om att kunna förenkla eller tillfälligt frångå vissa krav på bygglov eller planprocesser för att snabbt kunna få fram nya platser där behovet är som allra störst. Detta ska användas när det finns en akut och påtaglig risk för allvarlig platsbrist som riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel.

Detta är tidsbegränsat och ska vara proportionerligt, vilket också framgår tydligt. Det är alltså inte ett nytt normalläge. Det handlar om att skapa en nödvändig handlingsberedskap för att säkerställa att rättsstaten fungerar även i ett mycket pressat läge.

Herr talman! Under den här mandatperioden har vi flyttat fram positionerna i kampen mot kriminaliteten. Vi har skärpt straffen och gett rättsväsendet fler verktyg, och vi ser nu hur fler grovt kriminella lagförs och hålls borta från våra gator. Men vi måste också säkerställa att de som döms till fängelse kan avtjäna sina straff. Rättsstaten måste fungera hela vägen, inte bara fram till dom utan också till verkställighet.

Det är detta den här propositionen handlar om. Det berör inte bara en del av plan- och bygglagen, utan det här är en del av en helhet där vi ser till att de reformer vi genomför faktiskt fungerar i praktiken. Ytterst handlar det om något mycket större än bygglov och processer: Det handlar om att brott ska få konsekvenser, att brottsoffer ska få upprättelse och att lagar ska upprätthållas.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 april.)