Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern och övriga regeringen för ett bra arbete omkring stödet till Ukraina. Det är också generellt ett bra samarbete i säkerhetsfrågorna. Det är ju avgörande för EU och svensk säkerhet att vi faktiskt fortsätter i den här riktningen. Det är härligt att vi nu kan skicka 90 miljarder till Ukraina när ytterhögerns favorit Orbán har röstats bort – mycket glädjande. Vi vet ju att Sverige har pressat på i dessa frågor, så tack för det arbetet!

Vi har också på många sätt en oroande säkerhetssituation kring Hormuzsundet, något som flera har varit inne på här i dag. Som rådets ordförande António Costa påpekade finns det bara en väg bort från beroendet av de här skurkstaterna, och det är att bygga ut den fossilfria energiproduktionen i Europa. Det håller jag med om, och jag uppfattar att även statsministern gör det.

Vi ser dock att regeringen har sett till att i praktiken till exempel minska försäljningen av elbilar, något som annars skulle kunna ta oss bort från fossilberoendet. Vi har i praktiken satt stopp för all energiutbyggnad, och Moderaterna stoppade energiminister Buschs möjlighet till en energiöverenskommelse här i Sverige, något som skulle kunna bidra till att Europa tar sig ur fossilberoendet. Sverige är ett av de stora batterierna i Europa, kan vi säga, och vår stora tyska brödranation är ju lite väl beroende av Sverige, eftersom De gröna stängde ned all kärnkraft där.

Verkligheten är att Sverige måste få faktisk energiproduktion på plats om det ska göra skillnad. Det räcker inte med papper, fina ord och symboliska spadtag. När kan vi förvänta oss en energiöverenskommelse? När kommer statsministern att se till att det blir av så att vi på riktigt kan börja bygga ut energin här i Sverige och bidra till säkerhet och oberoende av skurkstater här i Europa?