Fru talman! Jag vill också passa på att tacka för debatten. Det här visar på styrkan i Sverige, nämligen att vi kan bråka om många olika saker. Det har vi gjort i talarstolen, och det kommer vi säkert att göra i kampanjspåret kommande veckor och månader. Men vi bråkar inte om det som är svenska kärnvärden, nämligen att vi står upp för de svaga i världen: de utsatta, de fängslade och de som i vissa länder till och med blir stenade, bara som ett resultat av att de vill älska den de vill älska.

Säg mig hur hbtqi-personer behandlas i ett visst land och jag kan berätta hur mediefriheten, yttrandefriheten och demokratin ser ut i övrigt. Det är alltid kvinnor, flickor och hbtqi-personer som drabbas absolut hårdast i auktoritära och totalitära styren. Det är därför det är extra viktigt att Sverige principiellt och långsiktigt står upp för dessa frågor, särskilt när vi ser ett minskande engagemang från många andra länder som vi normalt sett räknar som allierade i dessa frågor.

Ett löfte från min sida, och jag hoppas att det finns ett liknande löfte från er sida, är helt enkelt att Sverige kommer att fortsätta att driva frågorna finansiellt och politiskt. Ni anar inte hur många möten jag har suttit i där det har blivit dålig stämning därför att jag har tagit upp frågorna. Men det är lite Sveriges roll i vissa lägen att vi ska stå på oss och skapa dålig stämning när det handlar om så pass principiella frågor som i grund och botten alla människors lika fri- och rättigheter.

Jag tackar för debatten, och jag ser fram emot nya debatter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.