Fru talman! Anna Lasses har frågat mig om min bild av hur biståndet globalt påverkas av utvecklingen gällande demokrati och mänskliga rättigheter, och då särskilt hbtqi-personers rättigheter, samt om jag avser att ta några initiativ mot bakgrund av den analysen. Vidare har Anna Lasses frågat vilken roll Sverige kan spela för att stärka arbetet för hbtqi-personers rättigheter och friheter globalt samt vad jag och regeringen kommer att göra ytterligare inom ramen för internationellt utvecklingssamarbete för att fortsatt tydligt stå upp för de här frågorna.

I det rådande omvärldsläget, med fortsatt demokratisk tillbakagång och där mänskliga rättigheter utmanas alltmer, är arbetet med att värna och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer viktigare än någonsin. Det gäller inte minst hbtqi-personer och deras rätt till lika rättigheter och möjligheter då de ofta är särskilt utsatta för diskriminering, hat, hot och våld runt om i världen.

Regeringens hållning är tydlig: Alla människor ska kunna leva i frihet och trygghet oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Därför är främjandet av hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter en prioriterad del av Sveriges utrikespolitik och vårt utvecklingssamarbete.

Det tilltagande motståndet mot hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter globalt är oroande och måste motarbetas. Sverige står tydligt upp för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i bilaterala dialoger med andra länder. Sverige är också en av de starkaste rösterna för hbtqi-personer i multilaterala sammanhang. Svenskt politiskt och finansiellt stöd spelar en viktig roll.

Sverige var 2025 en av de största biståndsgivarna globalt till stöd för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter och lika möjligheter, och vi fortsätter att vara en central aktör i dessa frågor. Vi ger till exempel stöd till civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare som arbetar för att driva förändring, liksom till FN-organisationer som verkar normativt globalt och som på landnivå främjar likabehandling och förutsättningar för hbtqi-personers deltagande på lika villkor i samhället.

Samtidigt ser vi tydligt hur finansieringen av bistånd globalt sett minskar på området till både mänskliga rättigheter, hbtqi-personers organisationer och demokrati. Effekterna av de omfattande neddragningarna av amerikanskt stöd är stora, och organisationer som vi arbetar med har påverkats kraftigt.

I ljuset av detta kan strategiska svenska stöd till särskilt prioriterade områden och aktörer vara av särskilt stor vikt. Sverige har därför, genom Sida, verkat aktivt för att motverka en del av det finansiella bortfallet för den globala hbtqi-rörelsen.