Fru talman! Jag tycker att den här debatten faktiskt är ganska enkel. Regeringen säger att man är emot dödsstraff. Man säger att man ser problemet, att det finns en betydande diskriminering och att det finns en kriminalisering av brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Det är precis här som Sveriges trovärdighet prövas. Det handlar inte om vad vi säger utan om vad vi gör när det kostar. Jag tycker att de steg som regeringen har tagit gällande extrema bosättare är väldigt bra. Jag tycker dock inte att de räcker. Det här är inte bara ett bosättarproblem, utan det är ett regeringsdrivet och parlamentariskt problem där Israel som statsaktör fortsätter att begå allvarliga brott. EU har verktyg, och Sverige kan ta initiativ.

Jag vill alltså avsluta där jag började. Kommer Sverige att fortsätta pröva människorättsklausulen i associeringsavtalet? Eller kommer man att fortsätta kringgå detta och fokusera på bosättarna i stället för staten Israel?