Protokoll 2025/26:110 Fredagen den 24 april

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:396 om begreppet islamofobi
Anf. 12 Utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag har egentligen redan svarat Richard Jomshof när det gäller det föredragna begreppet – att vi från regeringens sida föredrar ”antimuslimsk rasism” framför ”islamofobi”. Samtidigt är ”islamofobi” en rak översättning från namnet på FN-dagen som vi tidigare pratade om.

Flera av debattörerna har lyft frågan om yttrandefrihet. Det kan vara svårt att dra skarpa gränser mellan vad som är fientlighet mot en religion och vad som är fientlighet mot de människor som förknippas med den religionen. I Sverige är det inte straffbart att uttala sig nedsättande om en religion. Yttrandefriheten är skyddad av grundlagen och ska så vara. Däremot kan det vara straffbart att uttala sig hotfullt eller kränkande om en folkgrupp med anspelning på till exempel dess trosbekännelse, och var gränsen går mellan religionskritik och yttranden som går över gränsen till hets mot folkgrupp avgörs såklart ytterst av domstol med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet.

Jag vill understryka att när regeringen i arbetet mot rasism och hatbrott i Sverige använder begreppet antimuslimsk rasism i stället för att tala om islamofobi är syftet att rikta blicken mot personen eller personerna som kan bli föremål för rasism, hatbrott eller diskriminering snarare än mot religionen som sådan. I Sverige gäller ju religionsfrihet, alltså både frihet att utöva sin religion och frihet från all religion.

Jag tror dock att det är farligt för sammanhållningen i samhället om vi i alltför stor utsträckning klumpar ihop människor utifrån olika objektiva förutsättningar. Det kan ju antas att uppemot 10 procent, kanske ännu mer än så, av vårt lands befolkning i dag har muslimsk religiös eller kulturell bakgrund eller koppling till muslimska traditioner. Av den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen beslutade 2024 framgår att muslimer i dag ofta betraktas som en homogen grupp, oavsett sin individuella syn på kultur och religion, och på olika sätt utsätts för rasism, diskriminering och hatbrott.

Av Brås återkommande statistik avseende anmälningar om hatbrott och en särskild rapport om hatbrott mot muslimer framgår att muslimer i Sverige utsätts för olika typer av hatbrott. Därför är det viktigt att vidta riktade åtgärder mot den här formen av rasism, på precis samma sätt som regeringen vidtar specifika åtgärder mot till exempel antisemitism.