Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag tackar också Richard Jomshof för frågeställningen, även om jag anser att det är en annan synvinkel.

Jag vill ta tillfället i akt och utveckla hur jag ser på religionsfriheten och grunden till islamofobi. Det är frågor som alltför ofta präglas av bristande kunskap och fördomar snarare än av saklig förståelse. I många fall påverkas de också av populism och nationalism, där komplexa samhällsfrågor förenklas för att vinna politiska poänger och röster. Samtidigt riskerar centrala värden att hamna i skymundan – värden som gemenskap, inkludering och rätten för varje människa att leva i frihet och utöva sin tro utan rädsla.

Religionsfriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati. Den är fastslagen både i internationell rätt och i vår egen grundlag. Varje människa har rätt att tro, att utöva sin tro och att öppet leva sin identitet, oavsett vilken religion eller livsåskådning det gäller.

Ändå ser vi gång på gång hur denna rättighet kränks, såväl globalt som här i Sverige. När människor misstänkliggörs, begränsas eller diskrimineras på grund av sin religion är det inte bara ett individuellt problem. Det är ett angrepp på våra gemensamma värderingar, och då har vi ett ansvar att reagera.

FN, EU och Sverige har alla infört lagar och åtgärder för att motverka detta. FN har också instiftat den internationella dagen mot islamofobi den 15 mars, det datum som påminner oss om det extremistiska terrordådet mot två moskéer i Nya Zeeland, där över 50 människor mördades i hatets namn. Trots detta finns problemet kvar. Islamofobi framställs ibland som ett mildare begrepp, men i verkligheten handlar det ofta om fördomar, misstänkliggörande och i vissa fall rent hat mot muslimer. Det kan vara subtilt i form av stereotyper eller öppet och våldsamt. Därför måste vi förstå det som ett spektrum, inte som en enskild handling.

Muslimer är en av de största religiösa minoriteterna i Sverige. De flesta lever sina liv precis som alla andra – arbetar, studerar och bygger framtid. Ändå utsätts många för hat och trakasserier. Attacker mot moskéer, som branden i Eskilstuna, är inte bara angrepp på byggnader – det är angrepp på trygghet, gemenskap och människors rätt att tro. Kränkningar och hot, ibland i form av medvetna provokationer, förstärker känslan av utsatthet.

Enligt Brottsförebyggande rådet anmäls varje år hatbrott med islamofobiska motiv. Det handlar om våld, hot och trakasserier men också om något större: angrepp på människors känsla av trygghet och tillhörighet. Oavsett orsaken är konsekvenserna tydliga. Hat splittrar. Det skapar rädsla inte bara hos dem som direkt drabbas utan också i samhället i stort.

Att stå upp för religionsfrihet handlar inte om att tycka likadant. Vare sig man är troende, ateist eller sekulär handlar det om något mer grundläggande: att försvara varje människas rätt att existera, att tro eller inte tro och att leva i fred.