Fru talman! Jag tackar min kollega Serkan Köse, som lyft upp denna väldigt angelägna fråga.

Samtidigt som det finns förhållandevis många lediga jobb och flera branscher inom både privat och offentlig sektor skriker efter kompetens – de uppger en stor brist på människor att anställa – har vi en halv miljon arbetslösa människor i landet. Av den drygt halva miljonen människor som är arbetslösa har en förhållandevis stor del en funktionsnedsättning. SCB uppskattar att cirka 8 procent av alla människor i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga.

Denna grupp har särskilda utmaningar på arbetsmarknaden jämfört med den övriga befolkningen. Exempelvis är gruppen i betydligt mindre utsträckning sysselsatt än befolkningen i övrigt. SCB uppger att så få som 46 procent är sysselsatta. Arbetslösheten här ligger betydligt högre än hos den övriga befolkningen. Enligt SCB är nivåerna så höga som 18 procent. Samtidigt arbetar de i gruppen som faktiskt arbetar överlag färre timmar än vad den övriga befolkningen gör.

Fru talman! När vi har en grupp som under rätt förutsättningar på många goda sätt hade kunnat bidra till vårt samhälle och det samtidigt finns stor kompetensbrist på svensk arbetsmarknad kunde man tänka sig att samhället kraftsamlade sig för att lösa denna utmaning. Man borde ge dessa individer rätt stöd så att de kan ta de arbeten som finns. Det vore gynnsamt både för enskilda individer och för samhällsekonomin i stort.

Tyvärr ser det inte riktigt ut så i dag. I stället ökar arbetslösheten i gruppen samtidigt som den mängd människor som får arbetshjälpmedel i olika former minskar. Vi ser hur Arbetsförmedlingen gång på gång får lämna tillbaka pengar som är ämnade för lönebidragsanställningar. Vi ser att tiden för att få en funktionshinderskod i Arbetsförmedlingens interna system inte alls minskar i den takt som hade behövts.

Jag hade en förhoppning om att regeringen när den i går lade fram sin budgetproposition skulle presentera förslag för att hantera denna utmaning och komma med en partiell lösning på den kompetensförsörjningsproblematik vi har i vårt land.

Fru talman! I sitt svar här i kammaren redogjorde statsrådet precis nyss för flera positiva saker. Framför allt handlade det om olika uppdrag som Arbetsförmedlingen har som ansvar att genomföra. Här uppstår dock ett grundläggande problem. Det är ingen hemlighet att Arbetsförmedlingen som myndighet har genomgått förhållandevis stora förändringar på senare år. Det är heller ingen hemlighet att man har haft det tufft att klara av alla uppdrag.

Myndigheten beskriver till och med själv hur man har svårt att klara av full leverans på sitt uppdrag. Därför har man år efter år äskat mer resurser än vad man har fått från regeringen. Att hoppas på att myndigheten ska klara av ännu mer utan att egentligen ge några större tillskott tycker jag är väl optimistiskt. Det kommer visserligen småpengar i budgeten men inga större tillskott till myndighetens förvaltningsanslag.

Med anledning av detta vill jag ta tillfället i akt och fråga arbetsmarknadsministern om han bedömer att Arbetsförmedlingen har tillräckliga resurser för att stärka arbetet med att pressa tillbaka arbetslösheten i denna grupp.

(Applåder)