Protokoll 2025/26:108 Onsdagen den 22 april

ärendedebatt / Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon
Anf. 97 Ludvig Ceimertz (M)

Herr ålderspresident! Vi behandlar i dag regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon.

Detta rör ett område som de flesta människor möter någon gång i livet men samtidigt ofta helt saknar erfarenhet av. När en anhörig går bort ska juridiska och ekonomiska frågor hanteras samtidigt som man befinner sig i en svår situation. Det är just därför det är viktigt att systemen är tydliga, enkla och rättssäkra.

Herr ålderspresident! Riksrevisionens övergripande slutsats är viktig att bära med sig. Den övergripande slutsatsen är att systemen i huvudsak fungerar väl men att det samtidigt finns behov av modernisering. Det handlar om ett system som fungerar men som i vissa delar är föråldrat och behöver utvecklas.

Herr ålderspresident! Den tydligaste och mest konkreta iakttagelsen i rapporten handlar om digitalisering, för i dag är bouppteckningsförfarandet i grunden fortfarande pappersbaserat. Handlingar skrivs ut, undertecknas och skickas in för att sedan digitaliseras först hos myndigheten. Det är mer omständligt än nödvändigt, tar längre tid än nödvändigt och ökar risken för fel.

Samtidigt lever vi i ett samhälle där människor hanterar stora delar av sina kontakter med myndigheter digitalt. Man deklarerar, som vi gör just nu, man ansöker om föräldrapenning eller vab, man registrerar företag och hanterar bolagsärenden och man hanterar kontakt med domstolar och myndigheter genom etjänster. I många fall är det både komplexa och rättsligt viktiga ärenden. Mot den bakgrunden är det såklart orimligt att just bouppteckningar fortfarande i huvudsak ska hanteras på papper.

I denna konkreta iakttagelse har regeringen agerat, och riksdagen har redan beslutat om en proposition med en lagändring som gör det möjligt att från och med i sommar lämna in bouppteckningar elektroniskt. Det är bra, det förenklar och det är en av de mest konkreta delarna i Riksrevisionens granskning.

För den enskilde innebär det att processen blir mer överskådlig och att det blir lättare att göra rätt. För myndigheterna innebär det effektivare handläggning, kortare tider och bättre kvalitet i ärendena. För rättssäkerheten innebär det tydligare spårbarhet, säkrare identifiering och minskad risk för fel.

Herr ålderspresident! Riksrevisionen lyfter också att människor i vissa situationer kan vara sårbara och att det finns risker kopplade till oseriösa aktörer och svårigheter i tvister. Det är viktiga frågor. Samtidigt är det viktigt att se att detta i första hand handlar om att regelverken ska fungera, att myndigheter ska arbeta effektivt och att brott faktiskt ska beivras.

Regeringen anser att de problem som Riksrevisionen pekar på just här till stor del handlar om en brottslighet som behöver bekämpas, bedrägerier som behöver bekämpas och ekonomisk brottslighet som behöver bekämpas av rättsväsendet snarare än av ökad reglering. Det är därför detta är utgångspunkten också i regeringens svar i stället för att införa nya omfattande regleringar utan tydligt stöd för att det är där felet ligger.

Herr ålderspresident! Riksrevisionen pekar också på att regelverken är föråldrade, att samhället har förändrats och att familjebildningar i dag kan se väldigt annorlunda ut jämfört med när reglerna skrevs. Tillgångar kan vara annorlunda fördelade och svårare att hantera.

Mot den bakgrunden pågår också en översyn för att hantera arvsrätten, testamenten och liknande. Utredningen har presenterat sitt förslag, som nu bereds. Det är ett viktigt arbete som syftar till att göra regelverket mer modernt, mer överskådligt och bättre anpassat till dagens samhälle.

Herr ålderspresident! Sammanfattningsvis visar granskningen på behov av utveckling men också på att systemet i grunden fungerar väl. Regeringen har tagit viktiga steg för att modernisera hanteringen, inte minst genom att möjliggöra elektronisk inlämning, som är det mest konkreta, och fortsätter arbetet med att utveckla regelverket där det behövs.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)