Fru talman! Vi debatterar nu ytterligare en åtgärd för att motverka den organiserade brottsligheten i det svenska samhället i dag. Jag är glad att civilutskottet har kunnat bidra så pass mycket som vi har gjort under den här mandatperioden till åtgärder för att motverka brottsligheten i Sverige och att vi nu återigen står här i kammaren för att diskutera ännu ett ärende inom detta område.

Identitetskrav i lagfart och åtgärder mot kringgående av bostadsrättslagen är det som diskuteras, och syftet är att motverka brottsligheten inom fastighetsmarknaden. Det handlar om skärpta krav på identitetsuppgifter vid ansökan om lagfart och inskrivning av tomträtt och nya regler för att motverka kringgående av bostadsrättslagen vid ombildning av hyresfastigheter till bostadsrätt.

Sedan några år tillbaka är det drygt 5 000 personer per år som ansöker om lagfart utan att ange personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Det är ett stort antal, och det visar mycket väl varför vi står här i dag och debatterar frågan. Det behövs åtgärder för att motverka detta.

Den nya lagstiftningen innebär att man är tvungen att uppge dessa uppgifter när man ansöker om lagfart. Detta blir också juridiskt på så vis att ansökan blir vilande om uppgifterna inte finns med. Det innebär att vi kan ta tag i frågan på riktigt utifrån den nya lagstiftning som föreslås här i kammaren i dag.

Det innebär också att vi får större kontroll över vilka som äger fastigheter, vilket gör att vi kan utöka arbetet mot kriminalitet, exempelvis penningtvätt, i Sverige. Det här innebär en övergång från att det har varit möjligt att ha en fingerad person i en ansökan till att det behöver vara en faktisk person. Det är alltså en påtaglig förändring på detta område, och den möjliggör uppföljning och kontroll av lagfarterna.

Boverket önskar ytterligare förslag på området, men jag delar regeringens åsikt att vi behöver avvakta med att gå vidare. Vi vet inte vad det egentligen skulle innebära för konsekvenser åt det positiva hållet, kontra det negativa, av att ställa krav på att den som lämnar in en ansökan om lagfart identifierar sig. Vi vet att Lantmäteriets handläggningstider är långa och att ytterligare handläggningspåläggning kostar pengar, och vi behöver ha en effektiv verksamhet på området. Med den nya lagstiftningen anser jag att vi går långt för att få bukt med de problem som propositionen syftar till att rätta till.

Att bostadsrättslagen kringgås har varit ett problem som har lyfts vid flera tillfällen. Jag är glad att vi kan vidta åtgärder för att motverka att bostadsrättslagen kringgås vid ombildning av hyresfastigheter till bostadsrätter. Den här lagstiftningen behövs för att trygga hyresgästerna på den svenska bostadsmarknaden.

I dag kan en fastighetsägare också ombilda en hyresfastighet till en ekonomisk förening och sedan registrera om den som en bostadsrättsförening hos Bolagsverket. På så vis kan ombildningen göras bakom ryggen på hyresgästerna. Detta motverkas med den nya lagstiftningen.

Den nya lagstiftningen innebär också att hyresgästerna behöver ha varit folkbokförda på adressen i minst sex månader när en ombildning från hyresrätter till bostadsrätter ska göras, och det krävs att två tredjedelar av hyresgästerna ställer sig bakom förslaget vid en omröstning. Det handlar om att hyresgästerna faktiskt ska bo på adressen och inte agera som en form av ombud för att få igenom beslutet.

Det här innebär att vi ytterligare stärker möjligheten för de hyresgäster som bor i fastigheten att faktiskt vara med och fatta ett korrekt beslut om en eventuell ombildning och att man inte längre kan kringgå bostadsrättslagen på det sätt som vi har sett många fall av i Sverige.

Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag.