Herr talman! Få saker har förändrat Sverige och världen som bilen. Den ger oss frihet. Den ger oss ökad livskvalitet. Har man studerat lite nationalekonomi känner man också igen de ekonomiska fördelar som kommer för näringsliv och regional utveckling.

Alla vi som ägt eller äger en bil vet dock att bilägandet i sig inte är billigt, tvärtom. Jag hade så sent som i förra veckan ett samtal om detta med min yngste son, då han och hans flickvän skulle köpa sin första bil. Först har man själva kostnaden för inköpet av bilen. Den är en sak för sig. Men sedan har man den stora kostnaden, nämligen den värdeminskning som kommer. Sedan ska man som bilägare löpande fixa detta med service, reparationer, däck, skatt, avgifter, försäkring och, sist men inte minst, inköp av bränsle.

Jag är, herr talman, mycket nöjd med att vi har en regering som nu lägger ett förslag om sänkta bränsleskatter på riksdagens bord. Det är inte minst viktigt givet den snabba ökning av oljepriset som sker, bland annat som en följd av konflikten i Mellanöstern. Att vi behöver sänkta bränsleskatter var en linje som vi kristdemokrater hade både före och under förhandlingarna – för utan bilen stannar Sverige.

Herr talman! Sverige är ett vackert land. Det är lätt att bli hemmablind, men här finns en fantastisk natur med fjäll, sjöar, ängar, klippor och hav. Men Sverige är också ett stort, avlångt land med en förhållandevis liten befolkning. Det gör att arbete behöver bedrivas på ett klokt sätt för att alla som bor och bygger i Sverige ska ha någorlunda likvärdiga förutsättningar.

I Sverige finns det omkring 60 000 mil väg. Ungefär 10 000 av dessa mil är statliga vägar, 4 100 av dem är kommunala och hela 43 000 mil är enskilda vägar. Sedan tillkommer lite väg för skog och industri.

Herr talman! Det finns ett minst sagt starkt och väldokumenterat forskningsstöd för att bilägande och bilberoende blir viktigare i stora, geografiskt utspridda länder som Sverige. Om man adderar att kollektivtrafiken kanske inte är lika bra i alla delar utan kan vara gles och av låg kvalitet ökar denna viktighet än mer.

OECD gjorde 2024–25 en sammanställning om resvanor. Man konstaterade att 25–35 procent av all bilkörning som äger rum är arbetsresor. Sedan står inköpsresor för 20–30 procent. De andra resor som var tydligt mätbara var besök, fritid och barnrelaterade resor.

En rapport som numera har några år på nacken men som är svensk – den gjordes av Chalmers och kom ut 2019 – säger också att bilen i huvudsak används för pendling och barnrelaterade resor.

Detta kanske är en liten utvikning, men jag vill att den som lyssnar förstår vad bilen är och hur den används. Det handlar alltså inte om något okynnesåkande, utan det handlar om att få livspusslet att gå ihop.

Vi kristdemokrater brukar säga att vi är Sveriges bilvänligaste parti, detta då vi erkänner att bilen är det absolut viktigaste enskilda transportslaget för att möjliggöra fortsatt ekonomisk utveckling men också för att underlätta för varje familjs unika vardagspussel att fungera.

Det var bland annat därför vi redan under förra mandatperioden sa att vi måste se över reduktionsplikten. Om de rödgröna hade fått fortsätta hade vi fått se bränslepriser på över 30, kanske upp till 40, kronor per liter diesel. Det hade fått katastrofala effekter för alla som är beroende av bilen eller busstransporter. Det gäller även varutransporter, så samhällsekonomin skulle alltså också lida skada av detta.

Med den här extra ändringsbudgeten sänker vi nu tillfälligt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Även om vi är rustade på olika sätt har drivmedelspriserna ökat, och regeringen agerar. Regeringen har dessutom hos EU-kommissionen begärt att få göra ett tillfälligt undantag från dessa miniminivåer för att kunna sänka skatten ytterligare, med 3 kronor för både bensin och diesel. Här väntar vi på svar från kommissionen.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten återfinns också ett viktigt förslag om hur vi ska kompensera för de höga elpriserna under januari och februari detta år. Regeringen föreslår att det betalas ut ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för att mildra effekten av att det då var kallt och inte blåste. Det är bra att regeringen har valt en enkel konstruktion. Alla hushåll får del av stödet, och det börjar betalas ut under andra hälften av juni. Stödet baseras på hushållets månadsförbrukning under januari och februari, och inte ett enda hushåll behöver ansöka om stödet för att få det.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)