Herr talman! Jag vill jättegärna svara på de här frågorna, för de belyser väldigt tydligt det problem som den här regeringen har fördjupat för vanliga hushåll.

Ja, oljepriset var faktiskt något lägre efter den krisen än vad det är i dag. Nu har det nått nya väldigt höga nivåer. Det hade gått ned lite från den högsta toppen som var direkt efter Rysslands invasion av Ukraina. I dag har det gått upp och ligger kring 90 dollar per fat. När jag kollade senast låg det på 92, och det har legat över 100.

Dieselpriset låg på valdagen på 22–23 kronor. Det är i alla fall så jag minns det från alla diskussioner. I dag ligger det på 20–22 kronor ute vid olika tankstationer beroende på om de är bemannade eller ej. Där är vi alltså väldigt nära det pris där vi började.

Poängen är inte att dagspriset på olja beror på Hans Eklind eller Tidöregeringen. Problemet är att vi har satt oss i en situation där vi är direkt beroende av ayatollorna, diktaturerna, Trump och allt vad som händer i världen. Vi är beroende av diktaturers olja, och vi arbetar inte för att ta oss ur det. Till och med när man gör allt för att dra ned drivmedelspriser för vanligt folk, vilket jag är övertygad om att regeringen gjorde, kan det här bita en själv i svansen. Trump attackerar Iran, och plötsligt far oljepriset upp, precis som Hans Eklind sa, så mycket att vanliga hushåll står med nästan samma tanknota som då – ibland rent av högre, om man tittar några veckor tillbaka.

Det finns ingen framtid för den strategin. Det förstår ju alla. Då är det inte rimligt att lägga alla ägg i den korgen och i praktiken nästan ingenting på att hjälpa folk ur detta.