Herr talman! Jag och Vänsterpartiet delar regeringens bild att hushållen är pressade. Under inflationskrisen har hushållen fått bära hela bördan, samtidigt som företagens vinstmarginaler i stort sett har varit intakta och ibland till och med ökat.

Att stärka ekonomin för personer med små ekonomiska marginaler har inte varit någon prioriterad uppgift för regeringen under mandatperioden. Regeringen har satsat cirka fem gånger så mycket på den halva av befolkningen som har de högsta inkomsterna jämfört med den halva av befolkningen som har de lägsta inkomsterna. Svenska folket har lämnats i sticket genom kostnadskrisen.

Vänsterpartiet har lagt fram en lång rad förslag som stärker hushållens ekonomi, inte minst för de hushåll som har små ekonomiska marginaler. Förslagen skulle ha gjort hushållen mer rustade att klara de ökade kostnader som Trumppolitiken har fört med sig.

Vi har bland annat föreslagit en höjning av barnbidraget med 400 kronor i månaden, och inför förra sommaren föreslog vi en lovpeng. Vi prioriterar också åtgärder som sänker kostnader i vardagen, såsom förstärkt högkostnadsskydd och bostadsstöd. Vi har föreslagit sänkt skatt för sjukskrivna, föräldralediga och arbetslösa samt ett reformerat bostadsbidrag som når fler.

Vänsterpartiet har också lagt fram flera förslag som skulle gynna hushållen och samtidigt bidra till omställningen och till att ge Sverige förutsättningar att nå klimatmålen. Bland annat har vi föreslagit att en Sverigebiljett införs och att kollektivtrafiken byggs ut. Vi har förslagit att en bredare elbilspremie, som når fler hushåll, införs samt att ett nytt, färdmedelsneutralt och avståndsbaserat, reseavdrag införs.

Herr talman! Förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel riskerar att motverka klimatomställningen, och argumenten för varför förslaget är dåligt ur klimatsynpunkt är många. Redan i dag har Sverige halkat efter i elbilsförsäljningen. Det är helt enkelt billigare att tanka bensin eller diesel än att byta till elbil. Transportföretag som har tunga eldrivna transporter kan inte längre konkurrera prismässigt med dem som fortfarande kör på diesel. Omställningen har stannat upp.

Liksom många av remissinstanserna menar Vänsterpartiet att den sänkta skatten riskerar att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet kring långsiktiga investeringsvillkor. Till och med flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget efterfrågar åtgärder för att främja Sveriges övergång till fossilfrihet. Men några riktigt verkningsfulla åtgärder presenteras inte av regeringen. Att hänvisa till att statliga myndigheter får en kompensation om de ställer om är närmast en löjeväckande åtgärd.

Några remissinstanser påpekar att förslaget även får negativa konsekvenser för Sveriges beredskapslager av drivmedel, eftersom en sådan sänkning av skatten leder till att efterfrågan ökar. Skattesänkningen kan alltså påverka vår beredskap.

Att sänka bensin- och dieselskatten saknar träffsäkerhet, då de med höga inkomster kompenseras lika som de med låga inkomster och då den som kan åka kollektivt men väljer bilen kompenseras lika som den som inte har något alternativ till bilen.

Redan i dag åker norrmän och danskar över gränsen till Sverige för att tanka. I Skåne tankar till och med danska åkerier. Sveriges regering vill alltså skattesubventionera norrmän och danskar samtidigt som man faktiskt försvårar omställningen i Danmark och Norge.

Dessutom sätts den bensin och diesel som tankas i Sverige på Sveriges klimatnota, oavsett var utsläppen sker. Vi riskerar alltså också böter för höga utsläpp. Notan för sänkt bensin- och dieselskatt kan bli hög, både för klimatet och för de svenska skattebetalarna.

Regeringen konstaterar själv att cirka 40 procent i den lägsta gruppen av inkomstfördelningen berörs av förslaget. I inkomstgruppen i den övre halvan av inkomstfördelningen berörs cirka 80 procent. Personer i höga inkomstgrupper lägger dessutom i genomsnitt mer pengar på drivmedel i kronor räknat. Genom att sänka bensin- och dieselskatten gynnar regeringen alltså personer som har råd att betala för sin förbrukning och som också är de som främst borde minska sin förbrukning av fossila drivmedel.

I vår motion med anledning av den ekonomiska vårpropositionen kommer vi att presentera vårt svar på kostnadskrisen. Förslaget kommer att innehålla ett stöd som stärker hushållens ekonomi och samtidigt bidrar till att möjliggöra klimatomställningen.

Herr talman! I budgetpropositionen för 2026 presenterade regeringen ett högkostnadsskydd för el. Vänsterpartiet kritiserade skyddet för att ha en för hög gräns och varnade för att det skulle bli ett slag i luften. När vintern kom steg elpriserna inte oväntat snabbt till höga nivåer. Samtalen till elnätsbolagen från personer som inte hade råd att betala sina elräkningar ökade med nästan en tredjedel. Men trots det nådde spotpriset aldrig regeringens pristak.

Vänsterpartiet föreslog i stället ett elpristak i vår budgetmotion för 2026. Med vårt elpristak hade hushållen i samtliga elområden fått mer pengar till annat under januari och februari och vissa hushåll även i mars. Eftersom hushållen ännu inte har fått ta del av högkostnadsskyddet välkomnar Vänsterpartiet ändå att regeringen nu föreslagit ett elstöd. För många familjer är stödet efterlängtat och ett välbehövligt tillskott för att klara den pressade vardagen.

Stödet hade dock kunnat utformas på ett bättre sätt för att nå fler, framför allt låginkomsttagare. Så som stödet är utformat gynnas dessutom villaägare framför boende i lägenhet. Det riskerar att förstärka klyftorna på bostadsmarknaden. Det är enbart hushåll med individuella elnätsavtal som får ta del av stödet. De som bor i hyresrätter där elen ingår i hyran får ingenting alls. Vänsterpartiet menar att det är beklagligt att regeringen inte har lagt fram ett mer rättvist förslag som är likadant oavsett boendeform.

Höga elpriser är ett återkommande problem för hushållen. Det behövs en långsiktig lösning för att hålla elkostnaderna på rimliga nivåer under kommande vinter. Trots att Sverige producerar billig och fossilfri el som nästan alltid täcker våra egna behov behöver svenska hushåll betala för en feltänkt marknad. Vi behöver frikoppla de svenska elpriserna från den dyra utländska elen och införa Sverigepriser på el.

Herr talman! Tidölaget har gjort oss sårbara för de fossila prischockerna. I stället för att inrätta styrmedel för att göra Sverige mer oberoende av fossila drivmedel har man gjort tvärtom. Man har tagit bort elbilsbonus och gjort det billigare att tanka fossilt, men man har inte satsat någonting på mer och billigare kollektivtrafik. Tvärtom har urholkade statsbidrag till regionerna bidragit till högre biljettpriser. Under högerregeringens tid har prisökningen i kollektivtrafiken varit dubbelt så stor som prisökningen på bensin och diesel.

Under mandatperioden har utsläppen ökat markant. Med Tidöregeringens klimatpolitik kommer Sverige inte att nå 2030-målen. Vänsterpartiet vill göra det billigare och enklare för människor att resa hållbart, till exempel med elbil eller kollektivtrafik. Genom att gynna både klimatomställningen och människors ekonomi bygger vi Sverige starkare och tryggare.

Sverige behöver en ny regering som tar klimatpolitiken på allvar och som sänker utsläppen av växthusgaser. Sverige behöver en regering som satsar på välfärden och som skyddar de mest utsatta hushållen, inte de rikaste.

Vänsterpartiet står bakom samtliga reservationer i betänkandet, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 1 om att avslå propositionen i den del som gäller sänkt skatt på bensin och diesel.

(Applåder)