Herr talman! Just nu lever vi i en tid av oro och osäkerhet. Kriget i Mellanöstern påverkar hela världsekonomin. När viktiga transportvägar som Hormuzsundet hotas får det direkta konsekvenser för tillgången på olja och gas. Det ser vi redan i form av stigande drivmedelspriser, press uppåt på inflationen och ökade kostnader för hushåll och företag.

Det här är en kris långt borta, men det är också något som märks i människors vardag – vid pumpen, i mataffären och i plånboken. Och det blottlägger en svaghet i Sverige: Vi är fortfarande alltför beroende av olja, och den här regeringen har gjort oss mer beroende av olja.

Så länge det beroendet finns kvar kommer vi också att vara mer sårbara för krig, konflikter och kraftiga svängningar på världsmarknaden. Det är en sårbarhet vi måste ta på allvar. Samtidigt kräver situationen här och nu politiskt ledarskap och förmåga att agera snabbt, tydligt och ansvarsfullt.

Herr talman! Varje tid har sin utmaning, och hur vi väljer att möta den avgör inte bara hur vi klarar oss här och nu utan vilket samhälle vi bygger för framtiden. Men det vi ser från den här regeringen är något annat. Beskeden är spretiga och otydliga. Ena dagen sägs det att ekonomin är stark, nästa dag att pengarna är slut. Samtidigt varnas det för ransonering av drivmedel, något som naturligtvis skulle få stora konsekvenser för människor, och när åtgärder väl presenteras är de ofta sena eller otillräckliga. Det skapar osäkerhet i ett läge där Sverige behöver stabilitet och trygghet.

Under flera år har den ekonomiska politiken inte levererat det som krävs. Tillväxten har varit låg. Arbetslösheten är rekordhög, många företag kämpar i motvind och konkurserna är rekordmånga. Samtidigt har viktiga investeringar i energisystemet och elektrifieringen inte kommit på plats i den takt som behövs för oss alla. Det gör oss mer utsatta när krisen slår till.

Vi socialdemokrater har krävt att regeringen ska agera. Vi har krävt en skyddsplan för svensk ekonomi och svenska jobb. Vi har krävt åtgärder i EU för att bryta kopplingen mellan el- och gaspriser. Vi har krävt mer stöd till vanliga familjer, inte minst i ett läge där kostnaderna ökar snabbt. Och vi har krävt ett tydligare arbete för att stärka Sveriges energisäkerhet. Men väldigt mycket av detta kvarstår.

Herr talman! Det här gäller inte minst elstöden. Elräkningarna den här vintern har varit en tung belastning för många hushåll. Redan i höstas varnade vi för risken att regeringens modell inte ens skulle kunna aktiveras. Vi krävde att de medel som fanns avsatta i budgeten skulle användas så att ett fungerande system skulle kunna tas fram.

Nu har regeringen till slut valt att betala ut stöd, vilket i grunden är bra, men problemet kvarstår. Utformningen håller inte.

Vi har sett det förut. Elstöden 2022 och 2023 präglades av stora brister. Vissa hushåll fick orimligt mycket stöd, andra fick vänta länge och stöden träffade inte alltid dem som hade störst behov. Trots detta har regeringen inte tagit fram en bättre modell.

Nu finns det risk att vi ser samma misstag igen. Rapporten pekar på att uppemot 800 000 hushåll, människor som bor i bostadsrätter eller hyresrätter med gemensamma elavtal, kan bli helt utan stöd. Det är hushåll som också drabbas av höga elräkningar men som nu riskerar att falla mellan stolarna.

Jag kan bara konstatera att den här regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna glömmer och sviker de här människorna – särskilt alla kvinnor som bor i hyresrätt och väljer att, eller måste, åka kollektivt. Och kollektivtrafiken är viktig.

Det här är inte rimligt, då ett elstöd måste vara träffsäkert. Det måste vara rättvist, och det måste nå fram till dem som faktiskt behöver det. Därför menar vi att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett system som lever upp till just det här, ett elstöd som tar hänsyn till hushållens verkliga situation och till skillnader i inkomster, konsumtion och boendeform.

Vi menar också att regeringen måste agera i EU för att möjliggöra mer flexibel användning av de så kallade flaskhalsintäkterna. Detta är ju pengar som i grunden kommer från svenska elkunder, och de skulle kunna användas för att stötta svenska hushåll i tider av höga elpriser. Här har regeringen varit passiv.

Samtidigt vet vi att problemen inte försvinner. Den vinter vi just har gått igenom visar att höga elpriser inte är ett undantag. Kyla, hög förbrukning och ett pressat energisystem kan slå hårt i hela landet. Det här kräver bättre förberedelser, bättre analys och bättre politik.

Vi socialdemokrater ville se en bred energiöverenskommelse för att snabbt få på plats mer energi här och nu. I ett läge med höga elpriser och stor osäkerhet hade Sverige behövt samla sig. Företag och hushåll behöver besked, stabilitet och långsiktiga spelregler. För det krävs samarbete, inte låsningar.

En energiöverenskommelse hade kunnat skapa just detta: tydlighet för investeringar, snabbare utbyggnad av elproduktion och bättre förutsättningar att möta krisen. Vi skulle behöva en satsning på flera kraftslag. Regeringen valde dock en annan väg, och det försvagar Sverige i ett läge där vi hade behövt bli starkare tillsammans.

Herr talman! Samtidigt som vi måste rätta till det som inte fungerar måste vi också agera här och nu. Den här krisen handlar dock inte bara om elpriser eller drivmedel här och nu, utan den handlar om vår långsiktiga sårbarhet. Varje gång oljepriset stiger och varje gång en konflikt bryter ut påverkas svenska hushåll direkt. Det är konsekvensen av ett beroende som vi ännu inte har brutit.

Vi måste därför göra två saker samtidigt. Vi måste agera här och nu för att skydda människor från prischocker, och vi måste rusta Sverige för framtiden genom att minska vårt beroende av olja.

Här och nu handlar det om konkreta åtgärder. Vi har också föreslagit att skatten på bensin och diesel ska sänkas. Det är nödvändigt för att dämpa kostnaderna och motverka inflationen. För många människor är bilen en förutsättning för att vardagen ska fungera, och det måste politiken ta hänsyn till.

På längre sikt handlar det dock om något större. Sverige behöver system som gör oss starkare och mer självständiga. Det handlar om att bygga ut elproduktionen med fler kraftslag, att elektrifiera transporter och industri, att utveckla mer svenska bränslen och att steg för steg minska vårt beroende av importerad olja. Det här är inte bara klimatpolitik. Det här är trygghetspolitik och ekonomisk politik, och det är en fråga om att ge människor kontroll över sin egen vardag.

Ett Sverige som är mindre beroende av olja är ett Sverige som står starkare i kris, och det är dit vi måste. Varje tid har sin utmaning, och vår utmaning är tydlig: att hantera krisen här och nu med stöd som faktiskt fungerar, att rätta till det som blivit fel och kräva ansvar när politiken brister och att bygga ett starkare Sverige där vi inte längre är lika sårbara för världens oro.

Detta är ett ansvar vi socialdemokrater är redo att ta – med handlingskraft, med rättvisa och med en tydlig riktning framåt.

Jag vill avsluta med att göra det jag ska, alltså att yrka bifall till reservation 2. Vi står naturligtvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinning yrkar vi bifall till reservation 2.

(Applåder)