Herr talman! I början av 2019 antogs EU:s tillgänglighetsdirektiv, som började gälla i mitten av förra året och som syftar till att ställa krav på tillgänglighet när det gäller olika produkter och tjänster. I direktivet anges att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att de produkter som de ekonomiska aktörerna släpper ut på marknaden och de tjänster som de tillhandahåller endast är sådana som uppfyller tillgänglighetskraven. Tillgänglighetsdirektivet är ett så kallat fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna är förhindrade att införa eller behålla bestämmelser som avviker från det som föreskrivs.
I samband med genomförandet av tillgänglighetsdirektivet bedömde regeringen att vissa tjänster som omfattas av direktivet skulle kunna komma att omfattas av mediegrundlagarnas tillämpningsområde och att direktivets krav i vissa fall skulle innebära en begränsning av den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Regeringen konstaterade då att bestämmelserna i den nya tillgänglighetslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i mediegrundlagarna men att det kan finnas behov av att utreda frågan om grundlagsändringar.
När riksdagen behandlade propositionen i början av den här mandatperioden uttalade både konstitutionsutskottet och socialutskottet att de instämde – eller att vi instämde; det är faktiskt KU som behandlar det här ärendet – i regeringens bedömning och såg behovet av att utreda ändringar i mediegrundlagarna utifrån direktivet.
Nu har frågan utretts, och regeringens förslag innebär att det införs nya delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav. En första förutsättning för att de här bestämmelserna ska kunna tillämpas är, som tidigare talare varit inne på, att syftet med kraven är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Bland annat gäller detta att utrymmet för att ställa krav på produktinformation på en förpackning utvidgas samt att det blir möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat eböcker och ehandelstjänster. Det blir också, som Per-Arne Håkansson var inne på, en skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster som till exempel textning och tolkning på samma sätt som redan i dag gäller för program från public service-företagen.
Herr talman! Detta ärende är lite krångligt att sätta sig in i, men det har ett väldigt viktigt och grundläggande syfte: att stärka tillgängligheten i samhället. Det är avgörande för att alla människor ska kunna delta på lika villkor. Det blir också tydligt genom detta ärende att tillgänglighet handlar om så mycket mer än bara fysisk tillgänglighet till byggnader och transporter. Det är minst lika viktigt med tillgång till information, utbildning, arbete och digitala tjänster. När samhället är tillgängligt minskar också utanförskapet, och fler får möjlighet att bidra med sina erfarenheter och kompetenser. Det gynnar både individen och samhället i stort, eftersom mångfald och inkludering skapar starkare gemenskaper och bättre förutsättningar för utveckling.
Funktionsrätt är en väldigt viktig fråga för Vänsterpartiet, och vi har drivit den länge. Detta visar sig också exempelvis genom Funktionsrätt Sveriges betygsättning av riksdagens partier, där Vänsterpartiet toppar. Men även för mig personligen, som arbetat större delen av mitt yrkesliv som stödassistent till personer med funktionsnedsättning, är detta en hjärtefråga. Vänsterpartiet är därför positivt till detta förslag och står bakom det.
Herr talman! Detta ärende innebär som sagt ändringar i två av våra grundlagar. Därför kommer det att behandlas igen efter valet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)