Herr talman! Tack till Christoffer Bergenblock!

Centerpartiet och Vänstern är ju väldigt överens om hälso- och sjukvårdspolitiken, men det finns några småsaker som vi inte är överens om, exempelvis privata sjukvårdsförsäkringar och hur vi ska använda oss av sådana.

Vi anser att det har spårat ur lite, om man får uttrycka sig så, herr talman. Privata sjukvårdsförsäkringar kan innebära att det uppstår en kravkultur hos dem som kommer in på det sättet och kanske begär en second opinion. Det bör i och för sig alla göra, men här kanske det blir flera gånger, och det har vi uppmärksammat på olika sätt.

Men det stora problemet, tycker vi, är exempelvis att där jag bor i Stockholm, och även i andra storstäder där det här är väldigt vanligt förekommande, får man en fråga när man ringer till en privat aktör eller specialistavdelning: ”Har du försäkring, tryck 1, har du det inte, tryck 2.” Det här är vårdcentraler, specialistmottagningar och så vidare. Det innebär att om du har en försäkring så kommer du förstås först i kön. Du har ju betalat för det här; det är en affärsuppgörelse.

Men det blir också en sortering som blir lite märklig, och min fråga till Centerpartiet är därför: Hur ska vi ställa oss till privata aktörer som har avtal med regionerna och som har de här två ingångarna? Vi använder ju samma sjukvårdspersonal och hus, om man får uttrycka sig så. Vad ska vi göra? Ska vi låta det här fortgå, eller ska vi se över just de här avtalen?