Fru talman! I går träffade jag och kulturutskottets ordförande Mats Berglund organisationen Klys, som arbetar för att stärka Sveriges kulturskapares villkor i samhället. En av de frågor som de lyfte med oss handlade om kulturarbetarnas inkludering i socialförsäkringarna, vilket vi har debatterat många gånger i den här kammaren.

Dagens system för sjukpenninggrundande inkomst är anpassat för ett arbetsliv med fasta anställningar hos en arbetsgivare. Men inom kulturområdet är en majoritet av de yrkesverksamma egenföretagare eller så kallade kombinatörer med flera arbetsgivare, korta anställningar och ett eget företag parallellt. För många av dem är stipendier en lika viktig del av inkomsten som löner. Konsekvensen av detta blir att många av dem inte har någon SGI och att de därmed blir väldigt utsatta ifall de blir sjuka eller vill ta ut föräldraledighet.

När Amanda Lind var kulturminister tillsattes en utredning som skulle komma med förslag på lösningar på detta. Den utredningen presenterade sina förslag i juni 2023. Inför valet 2022 kampanjade Sverigedemokraterna väldigt hårt om att de ville stärka kulturarbetarnas villkor. De gjorde många uttalanden i medier och var aktiva i Facebookgrupper med tusentals medlemmar där de pratade om att de ville se till att kulturskaparna skulle inkluderas i trygghetssystemen på ett rättvist sätt. Men under den här mandatperioden har absolut ingenting hänt på den fronten trots att utredningen som sagt varit färdig i nästan tre års tid och trots att Tidöpartierna haft en egen majoritet att genomföra allt de har velat göra.

Jag skulle vilja höra från Clara Aranda varför Sverigedemokraterna inte har hållit sina löften till Sveriges kulturarbetare och varför kulturarbetarna ska lita på dem den här gången.