Herr talman! Vi debatterar i dag näringsutskottets betänkande 18 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet. Propositionen som behandlas i betänkandet bygger på EU:s reviderade förnybartdirektiv, som handlar om att öka användningen av förnybar energi i EU i syfte att minska beroendet av rysk energi och fossila bränslen. Det är i grunden en mycket bra och legitim målsättning.

De föreslagna ändringarna innebär bland annat att länsstyrelsen ska komma in i ett tidigare skede och att deras bedömning av hur omfattande en miljökonsekvensbeskrivning behöver vara också ska få större vikt i tillståndsprocessen. Dessutom föreslås en regel som gör det enklare att avgöra om en verksamhet som påverkar ett Natura 2000-område kan godkännas. Oavsett om det är vindkraftsindustri eller annan industri ska det vara enkelt att förstå vilka regler som gäller, och handläggningstiderna ska vara rimliga.

Det är positivt att de länder i EU som har en hög andel fossila bränslen eller är beroende av Putins Ryssland för sin elförsörjning också arbetar för att komma ifrån det. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Det här direktivet innebär en tydlig inriktning mot att underlätta tillståndsprocesser, främst för förnybara energislag. EU väljer att fokusera på förnybart i stället för fossilfritt och inför ett snabbspår för förnybar energi medan planerbar fossilfri kraft inte omfattas av samma regelverk. Det gör att det blir ännu viktigare att vi i Sverige utformar balansen i vårt system så att alla kraftslag behandlas rättssäkert och förutsägbart.

På 90-talet stod vatten- och kärnkraft för elproduktionen i Sverige, vilket gav extremt stabila och låga priser. Produktionen var då, liksom nu, så gott som fossilfri. Vi hade stabil, säker och billig el – precis en sådan elproduktion som alla länder vill ha. Då började vi mixtra med den. Om det berodde på okunskap eller på politiska ideologiska uppfattningar låter jag vara osagt. Men faktum är att vi har förändrat vår elproduktion i grunden.

När kärnkraften på grund av de politiska beslut som togs i början av 2000-talet började läggas ned övergick Sverige till mer och mer vindkraft. I dag står vindkraften för ungefär 20 procent av den svenska elproduktionen. Vindkraft och även solkraft är väderberoende. Om det inte blåser och om solen inte skiner produceras såklart inte någon el.

När man har en alltför stor andel väderberoende kraft i ett system blir det instabilt. Det leder till de kraftiga svängningar som svenska hushåll nu upplever och skapar en osäkerhet för företag som vill utvecklas.

EU:s förnybartdirektiv har en ambition att nå 45 procent förnybart till 2030. Trots att Sverige redan på 90-talet nådde det målet byttes stabil kärnkraft ut mot väderberoende vindkraft. I dag är Sveriges elproduktion ungefär 70 procent förnybar. Eftersom Sverige redan har en mycket hög andel fossilfri elproduktion är utmaningen för oss inte att ersätta fossil energi utan i stället att säkerställa ett stabilt och fungerande elsystem över tid. Vi behöver inte ställa om till ett fossilfritt energisystem. Vi har redan ett.

Fru talman! Att Sverige återigen har gått för långt i sin strävan att vara bäst i klassen har inte heller den här gången gynnat oss. Det är därför positivt att utbyggnadstakten för ny vindkraft har dämpats i ett läge där elsystemets stabilitet behöver värnas och att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har skapat möjligheter för ny kärnkraft.

Den första ansökan om ny kärnkraft på ny plats på över 50 år har lämnats in. Det är bra. Det är nödvändigt för att vi ska kunna återfå det stabila elsystem vi en gång hade. Det kommunala vetot är också en viktig del i den här balansen.

Fru talman! Sammanfattningsvis hade Sverige tidigare ett stabilt och i huvudsak fossilfritt elsystem byggt på vattenkraft och kärnkraft och med låga och förutsägbara priser. Genom politiska beslut har systemet förändrats i riktning mot mer väderberoende produktion och mindre planerbar kraft, vilket har ökat osäkerheten i elsystemet.

Samtidigt som det är positivt att EU förenklar tillståndsprocesserna och att fler länder minskar sitt fossilberoende behöver vi för vår del säkerställa balansen i elsystemet, bland annat genom att möjliggöra för ny kärnkraft. Vi behöver ett system som kombinerar fossilfrihet med stabilitet och leveranssäkerhet. Utan det riskerar vi jobb, investeringar och Sveriges konkurrenskraft. Vi får inte upprepa historiska misstag utan måste säkerställa en ansvarsfull elproduktion för framtiden.