Fru talman! Välgörenhet kan vara värdefullt, och ibland är den helt avgörande i akuta situationer. Organisationer och individer gör fantastiska insatser i Sverige varje dag.
Grunden för socialt ansvarstagande i en välfärdsstat måste dock vara en sociallagstiftning som bygger på rättigheter, inte nåd. Den måste bygga på jämlikhet, inte tacksamhet, på en lag som är demokratiskt beslutad och på en verksamhet som är gemensamt finansierad. Vi måste också hela tiden se till att ansvaret för socialt utsatta inte förskjuts. Det får inte förskjutas från det gemensamma till individen, från rättigheter till beroende och från demokratiskt ansvar till privat godhet.
Fru talman! Frivilligorganisationer som Röda Korset, Majblomman och Sveriges Stadsmissioner påminner ofta om att maskorna inte får bli för stora i samhällets skyddsnät. De gör ibland ett jobb som de själva inte tycker borde ligga på dem men som måste göras för att människor inte ska råka väldigt illa ut – och som heller inte blir gjort om de inte gör det.
Det är också därför dessa organisationer har motsatt sig många av regeringens förslag på socialrättens område, till exempel att regeringen nu går fram med en proposition som innebär att vissa barn – barn som råkar ha många syskon – ska ges sämre förutsättningar i livet genom att man på denna enda grund kraftigt sänker försörjningsstödet för familjer.
Fru talman! Vi har en regering som i budget efter budget har prioriterat stora skattesänkningar till dem med högst inkomster framför att ge pengar till skolan, psykiatrin och socialtjänsten. Nu riktas även udden direkt mot de barn som redan i dag har det väldigt tufft genom att försörjningsstödet sänks kraftigt. Sverige slits isär, och i sprickorna växer otryggheten för oss alla.
Fru talman! Utan de anställda inom svensk socialtjänst vore socialtjänstlagen en värdelös hög med papper. Det är personalen som gör jobbet – som gör rättigheter i lagboken till en bättre verklighet för människor. I denna yrkeskår finns professionella yrkesutövare som på vetenskaplig grund hjälper människor att hjälpa sig själva. De ser till att familjer får stöd så att de kan fungera, och de räddar liv när kvinnor och barn riskerar att utsättas för våld.
De anställda inom socialtjänsten förtjänar respekt och en bra arbetsmiljö. Vi känner dock alla till hur de ofta kämpar med resursbrist och hur de ofta får ta emot hot bara för att de gör sitt jobb. Detta förtjänar att tas på allvar. Socialtjänstens medarbetare ska känna att de har samhällets stöd i ryggen.
Därför anser vi socialdemokrater att regeringen bör tillsätta en samordnare för stabil personalförsörjning inom socialtjänsten, en nationell samordnare som har till uppgift att fokusera på socialtjänstens personal och deras förutsättningar.
Fru talman! Även om det är tufft att vara socialarbetare finns det även mycket glädje i arbetet. Jag har själv arbetat som jurist på Hyresgästföreningen. Där kom jag i kontakt med många olika sorters människor. Vissa gånger var mitt arbete nog inte helt olikt en socialarbetares. Jag har sett människor som kämpat mer än jag någonsin har kämpat men som gång på gång misslyckats med att få rätsida på livet. De har haft ett tungt bagage och stora hinder att ta sig över. Tiden på Hyresgästföreningen gjorde mig betydligt mer ödmjuk inför livet.
Självklart ska alla göra vad de kan för att komma i arbete. Nu kommer snart aktivitetskravet, som gör att den som uppbär försörjningsstöd mer än tre månader ska vara i sysselsättning. Det är bra. Men jag är glad, stolt och tacksam över att leva i ett land som har ett socialt skyddsnät som kan träda in när människor klappar ihop.
Som jurist på Hyresgästföreningen träffade jag ibland underbara karaktärer som hade svårt att passa in i samhället men som samtidigt förgyllde samhället, människor som ibland föll igenom och behövde hjälp att komma på fötter.
Jag tror att de som har jobbat med socialt arbete blir lite extra varm i hjärtat när de ser Filip och Fredriks film Tårtgeneralen med Mikael Persbrandt som Hasse P, han som samlade Köping för att baka världens längsta smörgåstårta. Hasse kämpade med spriten och mycket annat i livet, men han gjorde värdefulla avtryck i människors liv. Han orkade inte alltid hela vägen och behövde då och då samhällets hjälp. Men Köping hade varit en sämre plats utan Hasse P.
I vår tid talas det mycket om hur lönsamma människor är strikt ekonomiskt. Ansträngning har ofta blivit synonymt med tjänade pengar. Människors värde har ofta blivit synonymt med marknadsvärde.
Grunden till att vi i begynnelsen valde att bygga vår välfärdsstat var att vi såg människan på ett helt annat sätt. Samtidigt som välfärdsstatens grundare trodde på plikt för dem som kan arbeta, att de skulle vara med och bidra, trodde de också på rättigheter som kommer av det enda faktum att man är människa, rättigheter som gör att vi fångas upp när vi tappar taget och faller fritt. Det är något att vara minst lika stolt över som världens längsta smörgåstårta.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.