Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 9.

Herr talman! Ett nej är ett nej. Det är vi och regeringen helt överens om. Det kan inte vara annorlunda. Om vi ska ha en reglerad invandring måste den som inte har rätt att stanna också lämna landet, och den invandrare som begår brott eller fuskar ska såklart också utvisas. Detta är självklart. Detsamma gäller för extremism, hedersförtryck etcetera.

Men ett ja måste också vara ett ja. Vi kan inte ha en stat som först ger ett ja och sedan tar tillbaka det, så som regeringen gör när man vill ta tillbaka permanenta uppehållstillstånd från folk som redan har fått det. Man kan inte heller gång på gång ändra förutsättningarna för dem som är här och jobbar.

Det måste också finnas rimliga vägar till ett ja, för vi ser att de flesta invandrare bidrar positivt, stärker svensk ekonomi och gör rätt för sig. Dessa människor ska välkomnas. Här skiljer vi oss kraftigt åt från den i teorin moderatledda regeringen, som har bytt arbetslinjen mot utvisningslinjen. Eller som SD stolt säger: The era of deportations has begun.

Och så är det. Utvisningar är regeringens samlade migrationspolitik.

Men vilka är det då som utvisas på grund av Tidös politik? Jo, det är Donya och Darya som utvisas till Iran. De är systrar som har gått i skola här och nu förbjuds komma tillbaka och plugga färdigt till sjuksköterskor eftersom de har för starka band till Sverige och vill bo här. Sverige säger alltså nej till två sjuksköterskor. Hur gör detta Sverige bättre? Och medan vi har stått här och pratat har beslut kommit om att Nardine ska utvisas. Tonårsutvisningarna skulle ju stoppas, men de fortsätter.

Vem är det mer? Jo, det är Mohamed som arbetar som läkare på vårdcentralen Mösseberg i Falköping. Han och familjen ska utvisas. Han har gått läkarutbildningen här men ska nu utvisas för att Migrationsverket tycker att han bytt yrke, och Migrationsverket ska ju, enligt regeringen, hellre fälla än fria. Trots att han enligt standard för svensk yrkesklassificering inte har bytt yrke eftersom hans förra och nuvarande yrke har samma klassificering ska han utvisas, för regeringen vill ha ut så många som möjligt. Hur gör detta Sverige bättre?

Det är också familjen Perez från Gävleborg. Dottern Gabriella har aldrig bott någon annanstans än i Sverige men fick vinka farväl till alla vänner i Forsbacka och krama sin gråtande mormor och säga hejdå på flygplatsen. Varför? Jo, för att hennes pappa tjänade för lite. Tjänade han mindre än kollektivavtalet? Nej, men mindre än det absurda lönegolvet. Nu saknar välfärden två medarbetare, och en skolklass saknar sin kompis. Hur gör detta Sverige bättre?

Det är så här det ser ut just nu.

Det är tydligt att regeringen inte är borgerlig. Man utvisar människor som jobbar och gör allt rätt. Man utvisar tonåringar som pluggar bara för att de har fyllt 18 år. Man skapar retroaktiv lagstiftning, vilket inte ens förebilden Danmark gör – eller ens Ungern. Det är bara Sverige. Varför?

Regeringen lägger fram lagförslag efter lagförslag med så låg nivå att Lagrådet har behövt undervisa regeringen i vad orden i lagstiftningen betyder. Man har inte koll på det mest basala i lagstiftningen. Aldrig förr har en regering fått så kraftfull kritik av Lagrådet. Det är så undermåligt och så långt från den respekt för lagen som alltid har varit borgerlighetens signum, i alla fall fram till nu. Gunnar Strömmer har gått från att skapa Centrum för rättvisa till att göra Justitiedepartementet till ett centrum för rättsröta. Det är sorgligt.

Allt detta leder till en verklighet som varken det gamla Moderaterna eller Nya Moderaterna, som jag samarbetade med förr i tiden, hade accepterat men som dagens kuvade moderater accepterar, nämligen rädslans verklighet. Den sprider sig nu bland alla som kommer hit, och de får leva med känslan av att aldrig känna sig säkra.

Herr talman! Jag pratade nyligen med en pappa som inte vågar köra sina barn till handbollen längre, för tänk om han skulle köra för fort och få böter. Då kanske han utvisas. Det kan verka löjeväckande, men nej, det skulle kunna hända. Jag pratade med en taxichaufför i Malmö, som Nima Gholam Ali Pour kommer från. Taxichauffören kan inte få uppehållstillstånd eftersom han har fått fyra trafikböter. Trots att han varken har förlorat jobbet eller körkortet menar Migrationsverket att han kanske gör det någon gång i framtiden – och nu ska de ju vara tuffa och hårda. På grund av fyra trafikböter får han inget uppehållstillstånd. Och nu vill regeringen införa ett vandelskrav. Hur blir det då i framtiden? Räcker det med två trafikböter? Det vet vi inte.

Sonen till en toppchef i ett av Sveriges största bolag utvisades som tonåring, och nu drabbas chefen själv av att det inte införs övergångsregler för medborgarskap. Han känner nu att Sverige inte vill ha honom här längre och att han inte uppskattas. Andra länder i Europa eller till exempel Kanada ger bättre förutsättningar för en trygg framtid för honom och hans familj, för vad kommer härnäst i Sverige från en regering som tar tillbaka statens löften? Hur gör det Sverige bättre att han väljer ett annat land än Sverige? Hur säkrar det svensk tillväxt? Det gör det inte.

Grannarna ser flera polisbilar komma och hämta Dmitriy och Elena som har bott lagligt i Sverige i 22 år, jobbar här och har sin son här. De är så fina, säger grannarna, och har arbete och sköter sig enligt alla kriterier. Hade jag inte högt blodtryck tidigare har jag det nu, säger en granne. Det känns hemskt; jag bara skakar, säger en annan granne. Detta är grannarnas upplevelse av Tidös politik – och Elena är på psykakuten. Det är verkligheten med regeringens politik.

Men Tidöregeringen är nöjd, för ingen hänsyn ska längre tas till anknytning. Att Elena har en tjugoårig son här räknas inte. Regeringen vill inte att anknytning ska vara ett skäl att få stanna. Man vill att det ska vara så här.

Tidöregeringens migrationspolitik har skapat problem på problem som har tagit bort fokus från de riktiga problemen på migrationsområdet. Man har gått från att utvisa dem som begår brott till att utvisa dem som bidrar och från att utvisa dem som inte har rätt att stanna till att utvisa dem som borde få lov att stanna, till exempel för att de är uppväxta här. Det är detta som har hänt med Tidöregeringens politik.

Herr talman! Sverige behöver en migrations- och integrationspolitik som fokuserar på det som faktiskt spelar roll: att människor lär sig språket, att fler kommer i arbete, att företag kan växa och att den som gör rätt för sig också får en rättvis behandling. Det är vad vi behöver på migrationsområdet.

För Tidöregeringen handlar det dock inte längre om att det ska vara bra för Sverige, utan det handlar om att det ska vara bra för SD:s behov av att straffa vanligt folk som är födda någon annanstans. Det är där vi är just nu. Det är därför vi gång på gång fastnar i diskussioner om absurda beslut som borde ha rättats till för länge sedan.

Herr talman! Centerpartiet vill utvisa brottslingar. Centerpartiet vill utvisa den som inte har rätt att stanna. Centerpartiet vill ha en rimlig och konsekvent migrationslagstiftning. Det är ingenting konstigt. Men Centerpartiet vill också välkomna den som bidrar till Sverige. Centerpartiet vill säkra att den som har sin grund och uppväxt i Sverige ska vara välkommen att stanna i Sverige. Och Centerpartiet vill ha en rättvis och klok migrationslagstiftning. Därför, herr talman, vill Centerpartiet ha en ny regering.

(Applåder)