Herr talman! Nu kommer Ulrika Heie inte att kunna ställa kompletterande frågor, men jag sa fel år. Det är 2050 som Trafikverket har sagt, och det är det vi kommer att se till att de håller sig till; det är det som gäller.

Det har varit mycket debatt om nattågen. Man kan titta på hela den här potten för upphandlad trafik – det gäller även flyg och diskussionerna kring Gotlandsfärjan. Den typen av upphandlad trafik har sina utmaningar med EU-regleringar; långsiktigheten är svår med de regleringar som finns inom EU. Det bästa att titta på ur ett moderat perspektiv är hur man kan skapa marknadsförutsättningar. En del nattåg har ju körts av kommersiella aktörer. Det vore det allra bästa.

Det regeringen har gjort för att försöka hitta långsiktiga lösningar är att be Trafikverket titta på hur behoven ser ut. Vad kan man förvänta sig för efterfrågan med de nya vagnarna? Hur gör man detta på ett kostnadseffektivt sätt? Det är en tydlig signal om att regeringen värnar nattågen och vill försöka hitta en långsiktig lösning i stället för att lappa och laga i systemet som det ser ut i dag.

Lite snabbt om beredskap. Det pågår naturligtvis en diskussion med försvaret om vad som ska prioriteras. Detta är ett raster som läggs över hela den infrastrukturella planeringen nu. Hur ser försvarets behov av mobilitet ut? Det gäller både väg, järnväg, flyg och sjöfart. Det arbetet pågår alltså, och där är det försvaret som styr mycket när det gäller hur behoven ser ut. Där finns en del extra medel utöver det som ligger i planen, och det pågår diskussioner om hur de pengarna ska användas.