Herr talman! Reglerna för internationella transporter och transporter med lättare fordon börjar gälla den 1 juli 2026. Det brinner alltså lite i knutarna när det gäller att komma till rätta med detta.

När det gäller att dispens för vissa fordonstransporter inte skulle vara budgetpåverkande säger Trafikverket att det ändå skulle gå på cirka 12 miljoner att införa den tjänsten från deras sida, om de skulle ta ansvar för det helt och hållet. Så det är klart att det ändå har viss budgetpåverkan.

Jag skulle vilja gå vidare till ytterligare en fråga. Ledamoten säger att vi inte har någon anledning att skämmas när utsläppen från trafiken har ökat så pass rejält som de har gjort – må så vara. Men när det gäller den tunga trafiken upplever jag att det finns en oro. Ledamoten är mycket inne på yrkestrafiken, men vi har också våra två stora lastbilsleverantörer. Det finns en oro för att det inte är tillräcklig fart i arbetet med att gå över till elektrifiering, för det kommer att drabba branschen hårt.

Ledamoten nämnde själv hotet från Kina på olika sätt. Både Volvo och Scania lyfter senfärdigheten från regeringens sida och att systemet för att få stöd för att köpa tyngre lastbilar är knöligt. Jag undrar hur ledamoten ser på fortsättningen. Finns det i regeringens arbete delar som man nu tittar på, som kanske till och med bereds, för att på olika sätt snabba upp möjligheten till stöd för den som väljer att köpa en elektrifierad lastbil? Vad säger företrädaren för ministerns parti om detta? Tar ledamoten Volvos och Scanias oro på allvar?