Herr talman! Säkerhetsläget är nog bland det allvarligaste vi upplevt på väldigt länge. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har nu varat i över fyra år, och det finns i dagsläget inget som tyder på att Ryssland vill något annat än att annektera hela Ukraina. Detta får inte ske. Samtidigt pågår många andra konflikter, som Israels annektering av hela Gaza och nu senast USA:s och Israels krig mot Iran. Läget är minst sagt allvarligt och osäkert.

Mot denna bakgrund är det inte konstigt att vi i Sverige måste upprusta vårt totalförsvar. Detta görs i politisk enighet mellan samtliga riksdagspartier. Det är väldigt bra.

Herr talman! I många verksamheter är personalen helt avgörande för verksamheten, och så är det också inom totalförsvaret. Det är väldigt många olika yrkeskategorier som omfattas, och de har väldigt olika förutsättningar och krav. Det är allt från officerare och gruppbefäl till administrativ personal. Alla behövs för att vi ska få ett starkt totalförsvar. Därför är det viktigt att vi ger dem rätt förutsättningar och stöd så att de vill ta ett jobb inom Försvarsmakten och så att de vill fortsätta.

Lönerna är givetvis viktiga, och de sätts ju av arbetsmarknadens parter. Men även på andra områden finns det stort utrymme för förbättringar för att göra försvaret till en attraktiv arbetsplats. Det handlar om ersättningsnivåer och om att även i övrigt säkerställa goda villkor. Det handlar också om hög säkerhet i arbetet och möjlighet till kompetensutveckling i tjänsten. Kunskap om arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera psykisk ohälsa är en annan viktig aspekt för en arbetsgivares förmåga att skapa en trygg arbetsmiljö och locka och behålla personal. Denna kunskap behöver öka på alla nivåer inom Försvarsmakten.

Herr talman! Förra året tog regeringen emot två utredningar om totalförsvarets personalförsörjning: en utredning om det militära försvarets personalförsörjning och Plikten kallar!, som handlar om en modern personalförsörjning av det civila försvaret. De är gedigna utredningar som tar sikte på många av de frågor som diskuteras här i kammaren i dag, bland annat frågan om totalförsvarspliktigas dagersättning.

Nu har regeringen sagt att förslag utifrån utredningarna ska komma denna eller nästa månad. Vi ser verkligen fram emot detta. Det innebär att jag i dag enbart summariskt kommer att redogöra för Miljöpartiets uppfattningar. Vi får återkomma mer konkret när riksdagen senare under detta riksmöte behandlar regeringens förslag.

Herr talman! En viktig fråga är givetvis hur Försvarsmakten kan bli bättre på jämställdhet och inkludering för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom organisationen. Försvaret av Sverige är en angelägenhet för hela landet, och hela befolkningens kompetens måste kunna tillvaratas. Det ska vara möjligt att kombinera en karriär inom Försvarsmakten med familjeliv; detta gäller givetvis både män och kvinnor.

En annan viktig fråga är hur Försvarsmakten säkerställer att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som passar just dem. Är det inte väldigt märkligt att Försvarsmakten fortfarande – år 2026 – inte har kommit till rätta med detta, med tanke på hur länge den här frågan har diskuterats? Visst pågår det ett arbete för att säkerställa tillgången till utrustning, men uppenbarligen behöver detta arbete påskyndas ytterligare.

Herr talman! I den historiska upprustning som nu sker ska fler lockas att arbeta inom försvaret. Fler ska också kallas till värnplikt. Miljöpartiet vill att rekryteringen till försvaret så långt som möjligt ska baseras på frivillighet. Samtidigt vet vi att värnplikten behövs. Den är ett starkt och nödvändigt instrument för att få människor att jobba för försvaret.

För att vi ska få så bra och motiverade rekryter som möjligt behöver såväl grundutbildningen som arbetsförhållandena för anställda inom Försvarsmakten vara attraktiva. Just nu utökas värnplikten, och fler kommer att mönstra och få genomgå militär grundutbildning. Miljöpartiet tycker att arbetet för att öka andelen kvinnliga värnpliktiga bör ökas och att målet bör vara att den ska vara minst 40 procent år 2030. Det kan låta som ett ambitiöst mål, men jag är övertygad om att det är både rimligt och genomförbart.

Herr talman! Totalförsvarspliktigas dagersättning behöver indexregleras för att följa samhällets prisutveckling. Också regelverket för dagersättning och rätten till bostadsbidrag skulle behöva moderniseras ytterligare. Under utbildningen till officer och andra utbildningar inom totalförsvaret finns det särskilda regler för bland annat bostadsbidrag och dagersättning. Dessa tycks i dagsläget vara väldigt låga, och de bör uppenbarligen justeras.

Herr talman! Miljöpartiet välkomnar aktiveringen av civilplikten och föreslår att ytterligare utökning utreds. Det kan handla om frivilliga som efter utbildning kan utgöra en förstärkning vid olika typer av kriser, till exempel naturkatastrofer som skogsbränder, händelser med koppling till effekter av klimatförändringarna eller en omfattande kris i vård och omsorg. Utöver att civiltjänstgöringen kommer att stärka Sveriges civila försvar kommer den att bidra till samhällets motståndskraft och krisberedskap samt utgöra en viktig del i att skapa större mellanmänsklig och samhällelig tillit.

Herr talman! Frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resursgrupper spelar en viktig roll i arbetet med att stärka samhällets krisberedskap och civila försvar. För att fler ska kunna bidra till totalförsvaret behöver civilpersoner få bättre förutsättningar att delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Det är också viktigt att det finns frivilliga resursgrupper i varje kommun för att stärka den lokala beredskapen. Det naturnära friluftslivet och civilsamhället besitter kompetens och kunskap som kan bidra till att stärka beredskapen inför kriser och ytterst krig.

Friluftsrörelsen organiserar många människor och har en stark lokal närvaro i hela landet. Friluftsrörelsen bör därför tydligare kopplas till det civila försvaret och totalförsvarsplaneringen.

Herr talman! Räddningstjänsten har en central roll i samhällets krisberedskap och i det civila försvaret. För att stärka denna verksamhet behöver förutsättningarna att arbeta inom räddningstjänsten förbättras, även för dem som tjänstgör på deltid eller engagerar sig ideellt. Det finns också behov av att tydliggöra rollerna mellan olika frivilliga försvarsorganisationer så att deras kompetens och resurser bättre kan tas till vara vid höjd beredskap.

Miljöpartiet vill därför att räddningstjänsten förstärks och att förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, förbättras. Vi vill även att Myndigheten för civilt försvar får i uppdrag att tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer. Det behövs verkligen.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar för tids vinnande bifall bara till reservation 14, som vi har tillsammans med S, C och V gällande jämställdhet och inkludering.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)